Julen närmar sig med stormsteg och funderingarna över var jag ska spendera julafton kommer krypande.
I nästan alla år har traditionen varit att spendera den huset i Kynholmen, vem som nu än bor där. Men familjer förökar sig och nya traditioner skapas.
På senare år har mor, far och jag varit varannat år hos mina systrar. Den traditionen fick ändras något när mamma hamnade på Kavlagården. Då var hela familjen först och fikade med henne och sedan stannade far och jag kvar och åt julmiddag med henne. För att sedan åka till ena eller andra systern.
Nu finns inte längre mor med oss. Samtidigt har syster blivit farmor och den nya lilla familjen vill skapa nya traditioner. 
Så länge far lever kommer jag fira julafton med familjen men vad händer sedan? Jag känner mig inte på något sätt utstött eller överbliven. Det vill jag noga betona. Men jag ser för mitt inre frågorna som kommer innan framtida jular.
"Vem ska ta hand om moster i år?" 
"Vi hade henne förra året, så nu är det er tur!"
Jag känner att jag vill skapa mina egna traditioner. Men vilka skulle det vara?
Helst skulle jag vilja åka långt bort någonstans. Problemet är bara att det är väldigt dyrt att åka bort över julen. På någon charterresa vill jag absolut inte åka. Att packas ihop i en grupp är inte min idé av roligt. Jag kan ju ta och åka till Stockholm. Bo på hotell ett par dagar och gå på bio i massor. Skulle även kunna tänka mig att vara hemma ensam. Jag gillar att spendera tid med mig själv. Mysa med katten, som visserligen helst sover dagtid men jag får väl störa honom och äta lite gott.
Men än är det inte aktuellt med att hitta mina egna traditioner men jag kan inte sluta fundera för det. Finns många alternativ.
 
 
 
 
 
Är det genetiskt eller är det bara en händelse?
Var och hälsade på släkt i Stockholm förra veckan. Jag har träffat dem en gång förut för två år sedan. De var och hälsade på här nere förra året men då var jag på andra sidan den stora pölen.
När jag nu skulle upp till storstan kände jag att jag ville träffa dem igen. Så under torsdagskvällen var jag hemma hos Malena med make och dit kom också Nemo och Nenne.
Vi hade så otroligt roligt att jag blev kvar där halva natten. Vi pratade om allt och ingenting. Trots våra otroligt olika uppväxter, de i Stockholm och jag ute på bonnvischan i Småland, så hade vi väldigt mycket gemensamt. Vi hade likartade åsikter. Vi hoppade från ämne till ämne. Det kändes som om jag känt dem för alltid.
Det var en sådan konstig känsla. Som att komma hem. Var det bara en tillfällighet eller var det för vi är släkt? För att vi bär på samma gener? Är vi förprogramerade med tycke och tänk? Något att fundera på.
Vad det än var så var det roligt och jag vill gärna träffa dem igen. 
Så var det dags att röra till den inre klockan igen.
Jag avskyr verkligen när det ska ändras till sommar/vintertid. Hoppas verkligen att EU bestämmer att det ska bort för alltid.
Inte nog med att jag vaknar på fel tid, det tar veckor innan kroppen har fattat att den ska hålla sig vaken längre eller sova längre. Men det svåraste av allt. Hur ställer man om klockan på en katt?
Det var irriterat värre i morse när matte inte vaknade och gick upp vid den tiden hon brukar. Hon hade mage att ligga kvar till tio, enligt katten. Jag gick upp vid nio vintertid. Men det vet ju inte Winston. Han var på mig flera gånger och puttade och ylade. 
Jag kan ligga och läsa till efter nio men till tio brukar jag inte bli liggande. Det är normalt den tiden missen går tillbaka till den vanligtvis lediga sängen. Nu var han bara uppe en kort vända och åt lite innan han gick tillbaka till sängen. Matte får inte störa hans morgonrutiner.
Han klarar verkligen inte att ändra tider. Katter är otroligt tidsbundna i sina rutiner. Inget får ändras. Det skapar bara oreda och katten blir orolig.
Så EU, se till att ta bort det oroligt onödiga med sommar- och vintertid! Jag vill inte ha det och absolut heller inte katten!!!!