Nu är det bara en vecka kvar till flyget lyfter mot The US of A. Hoppas jag! Är helhispig för att vulkanen på Island ska få ett rejält utbrott och stoppa våra planer. Jag är så ressugen att jag inte vet vad.
     
        Det finns inget bättre än att ge sig ut på road trip. Susa fram på vägarna, sitta med kartan i knäet, jag kör ju inte så mycket nu förtiden, och ta dagen som den kommer. Önskemål om vad vi vill se men inga fasta planer. Inte, idag måste vi köra från A till B och göra dessa stopp längs med vägen. Det skulle jag aldrig klara. Vad händer om vädret ställer till det, om vi inte vill se just det stället så länge eller kort bara för att allt är förbokat. Visst vi har mycket planerat men inget är ett stort MÅSTE just den dagen eller ingen dag alls. Inget, mer än flygbiljetten och hyrbilen, är betalt i förväg. Visst vill vi till Yellowstone National Park, men vilken dag exakt vi kommer det är inte bestämt och skulle vi inte komma så långt är det givetvis en stor besvikelse men inte världens undergång eller stor pengaförlust.
 
       Ändrade resplaner kan ibland bli bättre än vad man tänkt sig. Då får man uppleva något helt oplanerat. Sådant gillar jag skarpt!
 
       Boka hotellrum behövs inte heller. Det finns gott om hotell och motell i USA. Visst, vissa kvällar kanske man får kämpa lite mer för att hitta något men hittar något det gör man alltid.
 
       Å, vad jag längtar!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
 
 
 
En snabbtur in till Nässjö för att handla lite mat och hämta ut medicin tillsammans med pappa.


En promenad runt dammen, med lite detour, med härlige Eddie.
Klippa gräset inne i trädgården i lite över en timma.
Gå in och laga fläskpannkaka som mamma och pappa kommer och äter upp.
Gå ut klippa resten av gräset, tar nästan två timmar.
Gå in och däcka totalt i en och en halv timma.
 
Det blev en ganska så intensiv dag. Kommande vecka måste jag försöka ta det lite lugnare. Samla energi till resan. Det kommer vara dagar jag är extremt trött när jag är ute och reser. Men jag brukar försöka kämpa på. Tricket är att inte slappna av, vilket bara går att göra ett tag. För eller senare kommer tröttheten ifatt mig. Förhoppningsvis när jag kommit hem. Skulle jag bli extremt trött så jag mina racertabletter. Men jag blir så hysteriskt uppskruvad att jag bara vill ta dem undantagsvis.
 
Nu ser jag fram emot resan, trötthet eller inte.
 
Före
 
Möblerade om lite idag för att få plats med mer på väggarna. Trodde jag i alla fall. Men när jag var färdig så hade jag fått en tavla över. Suck!
Efter
 
Bytte hyllan i köket mot hyllan inne i balsalen och så placerade jag mina filmplanscher här. Alltid trevligt att kunna titta på Themistokles lite oftare ;)
Före
 
I den här hyllan har jag bara saker som mer eller mindre blivit över så det är inte så viktigt hur de står.
 
Efter
 
Där filmplanscherna hängde har jag nu hängt mina Londontavlor. Har inte mycket kvar att göra på årets broderi.
 

Det börjar bli riktigt jobbigt nu. Det sitter saker på varje vägg och för varje resa behöver jag mer plats. Enligt planerna ska de två kvarvarande resorna, Hawaii och Alaska, samsas på en vägg. Får dra ner lite på prylsamlandet. Men de tavlor som nu hänger där måste få plats någon annanstans. Var är bara frågan?
 
Årets USA-resebroderi har jag plats för i köket, där kan också de två kommande resorna få plats. Men några fler resor finns det sedan inte plats för. Men det är klart, får jag hållas lite så fixar jag nog fram plats till det också. Få sätta hyllor under andra hyllor och placera foton under istället för över som det är nu. Tröjor och andra kläder får jag helt enkelt packa ner.
 
Det kommer ju också bli fler handarbeten i framtiden, inte bara resebroderier, så de får jag nog göra till kuddar istället. Lättar att packa soffan full än att hitta plats på väggarna. Att jag någon gång kommer att flytta är inget jag vill tänka på. Men tänk om jag bara skulle ha råd med en liten etta? VAR skulle jag göra av alla mina saker?!!!!
 
Tillägg:
Vepan som blev över hängde jag, efter lite omorganisation, i den nymålade hallen.