Så var det då dags för Församlingsaftonen i Barkeryds Församlingshem.
Måste säga att jag var lite nervösare den här gången än när jag gjorde samma sak i Gnosjö Bibliotek 2012. Antar att det är lättare att prata inför människor jag mestadels inte kände. Nu kände jag alla, utom möjligen kantorn då. Så jag var lite stirrig när jag började.
Läser inte från något manus ut det som kommer ur mun är det som poppat in precis innan jag säger det. Vilket gör att händelser inte alltid kommer i ordning. Men det är väl inte det viktigaste.
Tittar på bilderna i min Power pointbildspel, som Marianne och Sara hjälpt mig med  och sedan blir det som sagt som det blir.
Det kom väl ungefär 20 personer. Vilket inte var illa i det minst sagt dåliga vintervädret. Vi började med att sjunga en psalm och sedan läste prästen lite. Sedan var det min tur.
Pratade och pratade i massor. Fick lite frågor och pratade lite till. Efter ca 40 minuter var jag färdig. Trodde jag i alla fall. Men när jag satt mig och Ann-Christin tackat mig kom jag på lite till och så ställde jag mig upp igen.
Alltid lika roligt att prata om mina älskade broderier.
Hade lagt upp lite arbeten på bordet i lilla rummet så att de som kom kunde titta närmare på dem. Skickade också runt några jag pratade om så de kunde titta riktigt nära på dem. Lättare också att förklara saker om hur jag gör.
Efteråt serverades det ostkaka på övervåningen. Då blev det lite prat till. Var alldeles hes när jag kom hem. Inte van att prata så mycket numera.
Som alltid fick jag mycket hjälp av Marianne. Hon är en pärla när det gäller datorer. Tack syster för hjälpen! Du är oumbärlig!
 
Du är gammal där du står på dina skramliga ben.
Den röda ytan är slitet len.
Du är en trogen vän.
Som åkt med i många län.
Samma tyg i stolarna blå.
Vi suttit mången gång på.
Vi plats i garderbo och spara
Det är bara att plocka med sig det hopvikta bordet och fara
Du har varit med oss i många, många år.
Det har säkert satt sina spår.
Jag hoppas verkligen du länge kommer att vara kvar.
För vi är ofta ute och far.
Det är inte många som sett detta har.
Men du har varit med när far lagat mat har.
 
Du älskade campingbord
Jag älskar dig så mycket att jag inte finner ord.
 
Har just inte känt för att göra någonting de senaste dagarna. Så det har blivit väldigt mycket broderande. Det kan jag alltid göra lite på autopilot ibland. Det ska bli ett hjärta som jag ska sätta några mindre broderier vid sidan om på ett par ställen. Ska bli intressant och se om min vision blir något bra.
Solnedgångar är lite svåra att få till. Färgerna stämmer sådär. Men framförallt är det svårt att få exakt hur molnen ligger. Dessutom är hjärtat större än bilden så sista biten blir lite på känn. Det beror helt på hur långt de olika garnfärgerna räcker.