Hipps som happ så hamnade vi på Öland.
Systerdotter sa att hon ville åka iväg under en dag, men kunde inte komma på vart. Jag längtade ockå efter att hitta på något. Det enda som poppade in i mitt huvud var Öland. Så tidigt nästa dag drog vi iväg mot den lilla fina ön.
Ingen av oss kunde komma på när vi varit här senast. Det enda jag kunde komma på var för ett besök 1994 eller om det var 1990. Kommer ihåg att jag satt och tittade på fotbolls-VM på campingen jag stannat på.
Vi började med att köra söder ut när vi anläde till den nyblöta ön. Vi gled sakta söder ut. Det var lugnt i trafiken så vi kunde hålla vårt eget tempo. Första stoppet blev vid tre fina väderkvarnar. Det finns otroligt många väderkvarnar på ön. De flesta är väldigt välskötta och fina.
När vi kom ner till Ottenby och Långe Jan blev det plötsligt mycket folk. Många fågelskådare överallt. Vi bestämde oss för att knalla upp i fyren.
Trappan gick i en spiral upp genom fyren och man ser inte var trappan slutar. Det kändes som den aldrig skulle ta slut. Lårmusklerna var helt stumma när vi till slut kom ut på toppen. 
Utsikten var fantastisk. Det var mulet och blött när vi körde av bron, men nere vid Långe Jan strålade solen och himlen var mestadels blå. Det blåste jumma vindar och temperaturen låg på runt 22 grader. En perfekt sommardag. 
Efter en stund på toppen gick vi ner igen. Då gick det betyligt lättare. Sedan gled vi iväg norrut. På östra sidan är vägen lite smalare och man fick hålla åt sidan lite när vi fick möte. 
Halvvägs upp för ön. Stannade vi och åt jättegod middag på Eksgården i Gårdby. Långkokt sidofläsk med sanslöst goda kokta rotfrukter. Gulbetan var sanslöst god. 
Efter någon timma eller två, så kom vi fram till andra ändan av öa, Långe Erik. Här gick vi inte upp, även om vädret, efter att varit mulet mött på, åter var underbart sommarväder. Det var härligt stopp utan att försöka kravla oss upp. Vi fotade i massor och systerdotter byggde ett stentorn.
Det blev också ett stopp på Böda Sand. Vilken jättecamping detta är! Som en mindre stad. Sanstranden är lång och härlig. Jag kelade lite med Bödde.
Vi körde söderut, men kom tyvärr försent för att kunna komma in Borgholms slottsruin och Soliden. Ruinen kunde vi beundra i sin enormhet utanför. Men Soliden såg vi tyvärr inget av.
Vi avslutade vårt Ölandsbesök med att titta på solnegången över bron från Saxnäs Camping. Väldigt vackert och inte mycket vågor på Kalmarsund. En fin avslutning.
Efter att man lämnat Öland och blåst förbi Kalmar på avstånd, finns det inte mycket att skåda. Inte heller några ställen att äta. Nybro kör man bara i utekanterna av, Lehovda, precis utanför och allt i Korsberga var sedan länge stängt. Så det blev en god hamburgare på McDonalds i Vetlanda. Dit hade många hittat, trots att klockan var över nio en vardagskväll, var det gott om folk.
Väl hemma var vi glada och nöjda och hade fått lite nya intryck. Jätteroligt att åka på en liten road trip med systerdotter.
 
Jag är så ressugen att jag håller på att bli tokig!
Jag har tre resor plannerade för de närmaste två åren. Närmaste resan till USA, är nio månader bort. Sedan har jag två resor plannerade för 2020. Den dyra safarin till Tanzania och 50 år som vänner med bästa bästisten lite senare samma år. Mitt resande är det som håller mig igång. Som ger mig något att se fram emot.
Problemet är bara att jag vill ut och resa nu! Inte nio månader bort. Men hur ska jag få råd med det? Det är mycket pengar som måste sparas inför framför allt safarin. 
Låna?
Nej, det är absolut inget alternativ. Lånade pengar måste betalas tillbaka och då får jag strycka någon framtida resa. Det finns inte med på kartan. Jag sparar precis varenda öre jag kan, men vill också kunna unna mig någon mindre resa tex till Stockholm eller Köpenhamn.
Men hur skulle jag kunna få ihop pengar för att kunna göra en mindre resa i höst? Har ingen aning. Får helt enkelt råna en bank eller två, sätta mig utanför någon butik och se patetisk ut och tigga eller så får jag helt enkelt tåla mig till maj nästa år.
Men jag längtar verkligen ihjäl mig efter en resa. Det är så otroligt roligt. Upptäcka nya platser och få nya intryck. Det är livet det!
 
Jag älskar att besöka inspelningsplatser!
För hur kul är det inte att känna igen sig när man tittar på film/TV-serie efteråt?
Tittade på Sherlock igår och blev så otroligt lycklig när jag såg Speedy´s och det som i TV-serien är 221 B Baker Street. Vrålade "Been There" mot skärmen.
Har besökt inspelningsplatsen North Gower Street ett par gånger. "Råkade" bara hamna där vid andra besöket. I Sherlock är det en ganska så trafikerad gata. I verkligheten är det en återvändsgränd en kort bit bort och obefintligt med bilar.
Jag behöver inte mycket för att bli toklycklig när jag besöker en inspelningsplats eller ser det på teven. Det är bra att vara lättroad. 
Det är så roligt att leta efter inspelningsplatser när jag är ute och reser. Lyckan är som sagt stor när jag lyckas hitta rätt plats och det går att få ett bra foto eller två. När jag kom till gatan med hus nr 44, lyckades jag precis ta ett kort innan det kom ut folk igenom dörren. Då kände jag mig blyg och avig och försvann fort från platsen. Jag vill verkligen inte störa de som bor på diverse inspelningsplatser. Det finns det så många andra som gör.
Det där med att besöka dessa platser har idag blivit jättestort och det är lätt att på nätet hitta var olika filmer och TV-serier är inspelade.
Det har blivit många platsbesök igenom åren och jag kommer med all säkerhet att fortsätta leta efter nya platser. Blir ju så glad när jag känner igen mig.