Skrev för ett tag sedan om en naturprogramserie som jag gärna skulle se igen. Men jag kom inte ihåg vad den hette.
Det vet jag nu! Kände SVT på sig att jag ville se den igen? När jag var inne på SVT Play och tittade runt hittade jag serien. Den har gått på tvåan de senaste dagarna. Vilken lycka. Programmen är otroligt intressanta om hur djur och natur har anpassat sig igenom miljoner av år.
Älskar sådana här program. Naturen är verkligen fantastisk. För 60 miljoner år sedan flöt en några små lemurer iland på Madagaskar. Från denna lilla familj har det nu utvecklatas ca 100 olika arter av lemurerna. Helt otroligt. Lemurerna dog ut i Afrika och finns nu bara på Madagaskar. Här finns också flertalet djur som ser precis ut som andra men inte ens är släkt. Otroligt häftigt. En som ser som en liten igelgott men är en emrick eller vad de nu hette. Här finns ett djur som ser ut och beter sig som katter men inte är det minsta släkt. Har bara utvecklat samma utseende och beteende på grund av likartad livsmiljö. Så häftigt!
 
Madagaskar, likt Australien som det en gång för länge sedan, väldigt länge sedan, satt ihop med flera centimeter norr ut varje år. Inte undra på att det är jordbävningar och vulkanutbrott överallt.
 
Som sagt älskar sådana här program. Informativa men samtidigt vackra och roliga att titta på. Får nog ta och investera DVD:n. Heter Mutant Planet i original.
Följde med Lillemor in till stan för att gå på bio medan hon jobbade.
Precis lagom att jag skulle hinna med två filmer plus lite lagom långa pauser. Godzilla och Grace of Monaco stod på programmet.
 
Grabben i kassan på Filmstaden i Jönköping såg inte ut att vara en dag över 12 men troligen runt 20. Han gjorde lite stora ögon när jag först skulle se Godzilla ensam och sedan skulle se Grace of Monaco efter det. Det var en annorlunda kombination tyckte han. Men det är det som är så bra. Hade det varit två actionfilmer hade de kanske varit svåra att skilja åt. De är två filmerna kunder inte vara mera olika.
 
Först en häftig action om en enorm ödla. Godzilla var i mina ögon ovanligt genomtänkt. Eller så är det bara att jag fortfarande minns den förra Godzillafilmen från nittiotalet. När en ödla stor som ett höghus på Manhattan kunde försvinna ner i tunnelbanan utan att någon upptäckte den. Som också kunde lägga ägg inne i Madison Square Garden, om jag nu minns rätt. Så stor är inte Madison SG. Nej, i nya filmen är ödlan enorm och det gör det ingen hemlighet av. När den försvinner är när den dyker ner i havsdjupen. Som vi människor fortfarande inte vet så mycket om. Häftig action som snabbt rullade förbi. Men det var inga överlånga actionscener och det dröjer länge innan de tre ödlorna i filmen får utrymme. Bra gjort! Blev lite förvånad när Bryan Cranston som det tjatats om inför filmen dör en bit in i filmen. Hade jag inte väntat mig.
Film nummer två var, som sagt, helt annorlunda. En högintressant film som givetvis handlar mest om Grace. Men som utspelar sig 1962-63 när Frankrike ville lägga beslag på det lilla furstedömet. Det äldsta i världen för övrigt.
Grace vet inte var hennes plats i livet är. Utan någon slags förvarning och utbildning, om livet som kunglig inte skolutbildning, kastat in i en värld totalt olik den i USA. Hon känner sig mycket ensam och vet inte på vem hon kan lita. Nicole Kidman är lysande. Kanske inte glömma-bort-att-det-är-Nicole-lysande. Förutom en scen. Då hoppade jag nästan högt för det såg precis ut som Grace Kelly. Men Nicole gör rollen fantastiskt bra. Kameran följer henne nära, nära, ibland nästan för nära, då bara hennes ögon filmas. Men mitt i all stelhet och alla konstiga etikettsregler lyckas hon visa massor av känslor. En Oscarsnominering tack!
Alla intriger runt Charles De Gaulles försök att annektera Monaco var jätteintressant och nästan spännande. Vet ju att han inte lyckades. Hur mycket som sedan är sant om Grace inblandning i det hela är svårt att gissa. Här framställs hon som om hon är den som mer eller mindre räddar Monacos framtid. Men det har jag svårt att tro på. Men bra är filmen i alla fall.
 
Jag må vara nästan femtio men än är jag inte för gammal för vare sig actionfilmer eller att gå på flera på en och samma dag. Hoppas aldrig jag blir för gammal för det!
Min härlig promenadkompis må fara runt som en galning. Men för det mesta är ganska så lydig. Speciellt när det gäller order om att bada.
På dagens promenad hittade han givetvis hundskit att rulla sig i. Så när jag vid åbron fick en pratstund med Håkan Blom som kom glidande i bilen. Beordrade jag ner Eddie i ån. Lite motvilligt, konstigt nog, skuttade han i i kanten. Men inte så att han blötte stället med hundskiten.
Så när vi gått ett varv runt dammen fick jag ta med han ner till dammen. Denna gången flög han i vattnet när jag sa till honom att bada. Ingen tvekan alls.
Det är nästan svårt att få upp honom. Hundskiten försvann, kan dock inte svara på om lukten avtog. Han far runt som en oljad blixt när kommer ut vattnet till slut. Så ren vet jag inte om han var. Hans galna simmande rörde upp rätt mycket dy. Hoppas inte att han var allt för skitig när hans husse och matte kom hem ;)
Han är så gullig härlige Eddie. Kände mig inte så pigg idag. Men orkade i alla fall med en tur runt dammen. Vi är bra för varandra. Han får komma ut och springa av sig och jag får komma ut och få lite luft. Även om jag nu inte går så fort.