Jag håller egentligen på med en tavla av mamma men jag får panik varje gång jag börjar på den.
Inte för att den är av mamma utan för att jag måste titta på detaljer och skuggor hela tiden. Den måste bli absolut rätt. Det ska synas att det är mamma. Inte bara vara en bild på en kvinna.
Så under tiden jag håller på att skrapa ihop energi för att börja på den igen, så syr jag små söta bilder till min Serieserie vägg. För det är där de små tomternissarna kommer att hamna.
De var roliga att sy och gick på några dagar. Sånt gillar jag.
Höll på i många timmar igår med handarbetet. Det straffar sig idag.
Att sätta ihop alla delarna krävde stor koncentration dvs jag överbelastade min stackars hjärna. 
Jag är helt utmattad idag. I går kväll med för den delen. Klarade inte att sy många stygn på nästa arbete förrän ögonen gav upp och klarade inte av att lägga fokus på arbetet. Hjärnan var överallt och ingenstans. Gick och la mig mycket tidigare än jag brukar.
Idag är jag skakig och tung i kroppen. Svårt att röra mig, det känns som om jag går runt i lim. Huvudet är tungt och tankarna sega. Känner mig lätt yr och illamående. Allting känns otroligt jobbigt. Det är bara att gå och lägga sig igen efter en stund uppe som bland annat innebar en hundpromenad. Som inte på någotvis gjorde mig piggare. Gick så sakta att Abbe blev alldeles konfys. Trodde väl hela tiden att jag skulle stanna för han höll sig för det mesta rätt så nära.
Det är så jobbigt att vara inne i en period då jag just inte orkar göra något. Blir helt utslaget utmattad av minsta grej.
Suck!
Den var inte svår att sy. Det gick jättefort. Den hade blivit färdig ännu fortare om jag inte börjat sy på Snobbens alla figurer mitt i allt ihopa. Men nu har den blivit färdig.
Det som däremot var jobbigt att göra var att sy ihop den. Få allt att passa. Väven drar sig åt olika håll när den broderas på och det mesta får andra dimentioner än när jag ritat upp den. Två dagar och åtskilliga timmar har det tagit att pyssla och sy.
Idag bestämde jag mig för att den bara skulle bli färdig. Jag har hunnit med att titta på, dvs ha på i bakgrunden för att titta på ibland när jag behövde vila huvudet, alla sex avsnitten av Världens Sämsta Indier och alla fyra avsnitten om Backabranden. 
Det har varit blod, svett och nästan tårar innan allt var färdigt till slut. Mycket detaljer att hålla reda på. Jag har dock minskat lite på alla linor. Kände att det inte skulle bli bra. Det var mycket dragande i trådar, passande av pinnar och garn.
Tack o lov så låg missen och sov mesta tiden av timmarna den tog att sätta ihop. Hade varit otroligt jobbigt att ha med honom hela tiden. Tittande här, vrålande där och kräva att bli kelad med hela tiden. Nu kom han inte förrän jag nästan var färdig.
 Kom på att jag var inte alls färdig. Jag hade missat att limma dit vågorna på båten. Dem får jag inte missa.