Börjar nästan bli mätt på att se uttern nu.
Nä, det menar jag verkligen inte!!! Blir överlycklig varje gång jag ser honom ute på isen. Vilket i stort sett är varje dag. Men jag kanske inte står så länge och tittar på honom nu. Men jag går samtidigt till sovrumsfönstret och spanar efter honom flera gånger om dagen. Det räcker med en kort glimt.
När jag gick över till grannen för att rasta hunden härom kvällen satt uttern och smaskade på en rejäl fisk ute på isen. Han lät inget störa honom, trots att jag gick förbi honon flera gånger. Inte ens att Eddie jagade ner mot dammen, störde honom. Han lät sig väl smakas.
Det måste finnas gott om fisk dammen. För han har alltid med sig en upp. Likaså när jag fick syn på honom ute på isen idag på morgonen. Han är så sanslöst söt där han sitter och drar och sliter i fisken.
Han gör mig så lycklig varje gång jag ser honom. Det gäller att titta sig mätt på honom nu på vintern. För på sommaren ser vi honom aldrig. Men han är säkert här då också. Men det är svårare att se spår efter honom då.
Det syns spår efter honom över hela byn. Hans djupa fåror är lätta att känna igen. I bäckar lite här och var har han grävt hål i kanten. Vad är det han letar efter där?
Kommentera