Skanning av kvitton fortsätter. Det är mycket nu.
Nu har jag blivit så ressugen att jag blir knasig. Saknar den underbara känslan att sätta sig i planet och veta att jag har en hel resa framför mig. Saknar till och med att stanna på en mack o tanka. Det är något speciellt med det. Jag kan inte förklara varför jag älskar att flyta in på en mack. Titta runt på om de har något roligt onödigt som jag bara måste ha. Saknar till och med ett toabesök på en mack eller dyligt. Att aldrig veta hur de kommer att vara. De kan vara allt från jättefina till varför har någon pinkat på golvet?
Att stanna vid vägkanten och bjudas på fantastiska vyer. Att aldrig vet vad som döljer sig bakom nästa krök. Jag älskar den känslan av frihet som jag får när jag sitter där med kartboken i knäet. Letandet av motell, där man heller aldrig vet vad som väntar en. Fint och trevligt med bra frukost eller blir det en sådan där kväll då man kör och kör och till slut tar ett bara för att man vill ligga ner NU. Vilken kvalitet det än må ha.
Jag älskar att vara ute och resa. Få sinnet fullt med intryck. Att jag redan varit ute och rest två gånger i år, är redan glömt. Jag vill bara packa väskan och dra iväg. Men resekvoten för i år är som sagt redan fylld och det är bara att vänta till maj nästa år. Då en ny USA-resa väntar.
Sedan väntar två stora resor under 2020. Så nu får jag lov att spara och åter spara. Under tiden får jag göra små dagsresor med tåg runt om i Sverige. Det lugnar reshysterin lite i alla fall.
Kommentera