Filmen handlar om stumma Elisa (fantastiskt spelad av Sally Hawkins), som städar på nätterna på en anläggning som håller på med hemliga expriment 1962. Hon jobbar tillsammans med ständigt pratande Zelda(den alltid suveräna Octavia Spencer). En dag får Elisa kontakt med en varelse som hålls fången på anläggningen.
Här finns också otäcka skurkar, spionerande ryssar, en ensam och utstött konstnär, katter och Key Lime Pie. Den har en otroligt varm och rörande ton. Elisa lever ett inrutat liv helt ensam. Hon gör samma sak dag och ut och dag in, tills hon möter varelsen. Filmen är helt underbar. Jag var alldeles varm om hjärtat när den slutade. Även min 72-årig resekompis tyckte att den var jättebra.
Den är charmig, sorglig, rörande, spännande och rolig. Jag hade höga förväntningar på den och de infriades och en hel drös till. Den är annorlunda, men inte så konstig att den är svår att känna med. Bara väldigt egen. Ensamma Elisa är lätt att tycka om. Så även varelsen som fattar tycke för Elisa.
Jag skulle verkligen inte ha något emot att filmen tog hem Bästa Film Oscar i mars.
Kommentera