På vägen ner till Bruket växer det en massa slåttergubbar.
De lyser fint i vägkanten.
De väcker goda minnen av mamma. Hon älskade slåttergubbar.
Hon var visserligen en stor vän av alla blommor men slåttergubbar verkade ha en speciellt plats i hennes hjärta.
Likaså pelargoner.
Hemma när jag växte upp hade hon fullt med vita pelargoner i de stora fönstren i hallen på framsidan.
Tyvärr blev hon alergisk mot dem på äldredar men innan dess var det blommor överallt hemma.
Hon pysslade och fixade med sina blommor.
Sådde egna tagetes, en vana hon fört över på mig.
Landen i trädgården var fulla med blommor.
Hon såg alltid till att det fanns blommor på borden och hon älskade att sätta blommor på gravarna.
Så fort hon hittade fina blommor när vi var ute och åkte så ville hon att vi skulle ta kort på dem.
Blommor var alltid viktigt för mamma.
Jag har ärvt mycket efter henne och en del är kärleken till blommor, även om jag nu gillar gröna växer mer än de som blommar.
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej