Så har jag anlänt till Kuala Lumpur. Första stoppet på flygresan.
Del 1 var 8,5 timma lång och lite lagom plågsam. Satt i mitten.
Men mina medresenärer gjorde resan mycket bättre.
Till vänster hade jag en jättesöt muslimsk kvinna endast två äpplen hög.
Vi kanske inte alltid förstod varandra men det gick jättebra ändå.
Hon var så fascinerad över att jag satt och broderade. Hon satt långa stunder och tittade på.
Vi hjälpte varandra så gott vi kunde för att få våra trånga utrymme lite bekvämare.
Hjälpte gjorde också den trevlige indiern till vänster.
Speciellt när jag först kravlade mig in på min plats. Det är inte smidigt att vara stel som ett kylskåp i dessa trånga utrymmen.
Han plockade undan kudde och filt när jag satte mig.
Han blev sedan sittande med den inplastade filten i knäet hela resan. Om du behöver den, sa han när jag påpekade att han inte behövde hålla i den.
Bredvid honom satt en grabb i tjugo, tjugofem årsåldern som delade med sig av den maten han inte åt. Jag la beslag på jordnötterna.
Vi var ett riktigt trevligt gäng som alla reste ensamma.
För första gången sedan pandemin så delade flygvärdinnorna ut dricka med jämna mellanrum. Det var allt från vatten till öl.
Kaptenen talade om när vi skulle bli serverade maten när vi lyfte. Har jag aldrig varit med om förut.
Eller så har jag inte förstått vad personalen sagt. Deras engelska kan vara väldigt knackig ibland.
Den här pratade så jag förstod honom.
Det var skönt att veta när maten skulle anlända redan från början.
Man har ju inte så mycket att syssla med på flygresan. Så då blir maten viktig.
Nu har jag tre timmar på KLIA, Kuala Lumpurs internationella flygplats kallas så.
Sedan blir det över tio timmars flygresa till Istanbul och håller Turkish air tidtabellen, de är inte kända för att göra det, så blir det tio timmar i Istanbul innan sista biten till Stockholm.
Kommentera