Ålder är bara en siffra.
Man är inte äldre än vad man känner sig.
Det var bättre förr.
Det är bara det är ju äldre man bli desto högre siffra blir det och det är svårt att känna sig ung när man knappt kommer ur säng på morgonen för att det gör ont överallt och man är sanslöst stel.
Och desto äldre man blir desto mer förr har man.
Jag har svårt att fatta att jag bara är lite över ett år bort från att fylla 60.
60!!!!!!!! Det är ju jättegammalt!
När jag var i tonåren och man pratade om hur gammal man skulle vara vid millenieskiftet så lät det jättegammalt när jag sa att jag skulle fylla trettiofyra år 2000.
Trettiofyra! Då hade man ena foten i graven liksom!
Nu är jag mycket äldre än det!!!
När hände det?
När jag rör mig och ska ta mig upp ur sängen på morgonen känner jag mig som någonstans mellan tittio och döden men i övrigt har jag svårt att jag inte hår så där jättelångt kvar tills jag går i ålderspension.
Är ju sjukpensionär nu, även om det kallar det sjukersättning nu för tiden. Så därför får jag ju kalla det för ålderspension.
När jag växte upp var jag alltid yngst, alla mina kompisar var äldre om jag bortser från klasskamraterna.
Nu är jag inte ens näst yngst. Jag tillhör den äldre skaran. På biografen är de flesta som jobbar där så unga att de skulle kunna vara mina barnbarn.
Men det är inget jag tänker på när vi diskuterar film. Så länge jag inte kommer in på någon film som gjordes för länge sedan.
Eller när jag fick frågan, efter att jag sett en dokumentär om Greta Garbo, hon är väl inte den samma som Ingrid Bergman?
Inte ens när man säger att någon är hälften så gammal är det speciellt ungt.
I komediserien Hot In Cleveland, som handlar om fyra väninnor runt femtio år gamla, så träffar en av dem sin ex-makes nya fru.
Hon utbrister, hon är hälften så gammal som jag!
Hennes väninna svarar torrt, det är inte ungt.
Att jag är så gammal att jag skulle kunna ha barnbarn, som heller inte är så små är svårt att svälja.
När blev jag så gammal?
Jag fyllde nyss trettiofem och skulle iväg på världens resa runt USA på egen hand!
Nu är jag snart, om en månad, femtionio år gammal.
Jag blir bara rynkigare och rynkigare och håret är mer vitt än grått.
Att titta sig i spegeln på morgonen är nästan en chock.
Hur blev jag så j¤%&la gammal?
Det är som om någon annan har tagit över mig bara över en natt.
Den gamla rynkiga tanten i spegeln kan inte bara vara jag!
Jag var ju ung och hade framtiden framför mig!
Nu har jag mer liv bakom mig än framför mig. Även om jag skulle bli hundra år gammal!
Det känns så konstigt.
Att jag kommit upp i så hög ålder att jag till och med tittar på milstolpen femtio i backspegeln.
Vad tog livet vägen?
Jag börjar, förlåt, jag ÄR gammal!!!!!!!!
Hur hände det????
