Nästa år kommer vara första gången på fjorton år som jag inte kommer besöka USA.
Har ingen road trip inplanerad över huvudtaget till det enorma landet i väst. Känns lite konstigt. Men andra länder hägrar.
Men ändå sitter jag där med näsan i Rand-McNallys stora road atlas över USA och drömmer och sätter blippar.
Det finns så mycket som jag vill se i USA. Både för första gången och andra, tredje. Det är så otroligt roligt att sitta och googla. 
Jag tittar på intressanta saker i alla staterna men favoriterna är de i Klippigabergen. Där är lätt att hitta både fantastiska naturfenomen och udda saker som kreativa personer byggt. Det finns inte så många orter så det blir inte så rörigt att sätta en blipp vid intressant plats. Det är bara att googla på de få orter som finns och med spänning vänta på att det ska dyka upp något kul på bilderna.
Känns lite lätt konstigt att inte ha någon USA-resa inplanerad i framtiden. Det är varit så många de senaste åren att jag nästan tappat räkningen på hur många. Kan bara säga att det är fler än fjorton i alla fall.
Men det ska också bli roligt att åka till länder jag aldrig varit i förut. Kommande resor ska gå till Dominikanska Republiken och Schweiz. Sedan vet jag inte hur livet kommer att se ut då jag inte får veta förrän i höst om jag får fortsätta gå på sjukersättning eller om jag måste sälla mig till de arbetslösas skara = otroligt dålig inkomst. Det är det svarta molnet som ständigt hänger över mig just nu.
Men när jag sitter där med näsan i kartboken så glömmer jag det är stund och bara drömmer om platser jag vill besöka i framtiden. Kartboken är nästan helt utsliten. Den ligger ständigt låttåtkommligt på skrivbordet och jag tittar i den nästan varje dag.
Bästa boken som finns!