(null)

Så var det dags för det årliga läkarbesöket på neurologen. 
Efter alla palaver som var förra året. Först hade jag inte ms sedan hade jag det, fast en godartad variant. Så var jag lite nervös för hur årets besök skulle bli. 
Men det hade jag inte behövt va. Besöket var över på tio minuter. Läkaren undrade först hur jag mådde och sedan hur det hade gått med sjukersättningen. 
Hon var väl medveten om att det kunnat bli problem med att fortsatt ersättning. Men jag kunde glädjande berätta att jag blivit godkänd. Det tyckte hon var bra. 
Sedan blev det lite kort om min magnet röntgen och den åter inget visat några förändringar. Så hon tyckte inte att jag skulle behöva göra dem igen. 
Ej heller behöver jag inte återuppta min medicin.
Vanligtvis brukar jag också träffa en sköterska för att göra lite tester. Behövde jag heller inte. 
Det känns lite som om jag inte kommer bli kallad till läkarbesök alls nästa år. För hon menade på att om något skulle hända så kan jag kontakta dem. Annars verkade det inte som om jag behöver komma. 
Jag har den godartade varianten av MS, vilket betyder att jag inte kommer bli sämre.
Inte roligt att vara kroniskt sjuk och lida av en utmattning bortom utmattning men det är skönt att jag inte behöver oroa mig för att bli sämre. 
Alltid något i allt elände.