Så har detta konstiga år nått sin sista dag.
Det har varit både ett hemskt år och ett fantastiskt år.
Det hemskaste var givetvis att pappa gick bort hastigt, endast fem veckor efter cancerbeskedet. Jag hängde verkligen inte med. Han gick från vad som tycktes helt frisk till inte längre där bara på fem veckor. Kändes hemskt och jag saknar honom i massor fortfarande.
Det andra som ställde till det under året var ju givetvis corona. Det gjorde att inget blev som det brukade. Tack o lov hann systerdotter och jag precis att komma hem från vår fantastiska resa till Florida innan de stängde ner världen.
Corona gjorde också att biograferna stängdes ner i flera månader. Det blev endast 52 biobesök i år mot 91 stycken förra året. Bäst var givetvis Avengers- Endgame. Den hade allt!
När jag inte längre kunde distrahera mig med biobesök behövde jag något annat att fokusera på. Det blev att resa runt i Sverige och titta på udda saker. Första resan gick till Karlskrona och sedan rullade det bara på.
Jag for som ett skållat troll runt vårt avlånga land. Tågresa här, bussresa där och så lite taxi.
Jag hade sanslöst roligt då jag jagade folk som kunde fotografera mig framför alla möjliga udda landmärken. Inte någon sa nej på min fråga om de kunde hjälpa mig. Inte ens de som knappt visste vad en mobil var. Det blev allt från jättebra kort till helt ok.
Jag var i Osby i Skåne, långt uppe Västernorrland och ända vid norska gränsen i Charlottenberg i Värmland.
Blev helt fixerad vid att jag skulle åka till Årjängstrollet men innan jag kom dit åkte jag också till Karlkrona för att fotografera mig med Rosenbom på samma sätt som mamma och jag för trettio år sedan. Det blev startskottet för att jag ville ha kort framför alla udda statyer som finns här i Sverige. Världens största pinnstol och världens största dalahäst bland annat.
Jag mer eller mindre massproducerade handarbeten. Kväll efter kväll satt jag och sydde i timmar. Fick en förfrågan från ett svensk filmbolag om de kunde få låna min tavla En Svensk Tiger till inspelningen av Karl Bertil Olssons Jul. Jag sa helt överlyckligt ja men tyvärr så godkände inte ägarna av originalbilden lånet. Bredskapsmuseet gick med på att filmbolaget broderade en tavla själva men de fick inte låna min. Så besviken, men för en stund så hade jag nästan ett av mina broderie med i en film och det var en fantastisk känsla.
Allt resande gjorde att nästan all tid mellan resorna gick åt till att vila, vila, vila och vila lite till. Aldrig har jag haft så mycket problem med min MS som detta året. Men det fick det verkligen vara värt! Utan resorna hade det varit ett fruktansvärt hemskt år. Efter att jag varit ute och gått med systers hund så sov jag ofta i flera timmar. Gjorde just inget hemma mer än sov under dagarna. Men väger jag upp det mot allt roligt jag gjort så är det inte konstigt att jag var helt utmattad. För att jag inte ska vara så utmattad hela tiden måste jag leva ett bedövande lugnt liv och det är inget liv att leva.
Nu blickar jag framåt och hoppas att vaccinet kommer att och fungera så biograferna kan öppnas snart igen. Längtar efter att få försvinna in i biomörkret och helt gå in i filmen. Det är inte samma sak att titta på film hemma. Liten skärm och allt för mycket som stör.
Jag har flertalet resor runt Sverige planerade bland annat ända upp till Umeå. Det finns massor av roliga saker kvar att beskåda. Har köpt stativ så att jag inte blir så beroende av att hitta folk som kan fotografera mig.
Längtar efter att ressäsongen ska börja. Må vintern snabbt gå över.
