Så var Eurovision Song Contestspektaklet över och det var favoriten som vann. Tack o lov!
Jag hade givetvis blivit överlycklig om John Lundvik vann men Nederländernas snygga och moderna ballad var precis vad tävlingen behövde. Det har varit lite för många knasiga bidrag som vunnit de senaste tre åren. Hela tävlingen får inte bli en freak show.
Jag trodde att John inte skulle vinna, gospel går inte överallt i världen hur modern den är. Dessutom har Sverige hamnta i någon slags flash back efter våra två täta vinster och allid höga placering. Folk ogillar tydligen oss bara för att vi är för bra helt enkelt. Vi har av någon anledning för bra musik. Det konstiga är att om vi nu är så irriterande, varför är det då så många länder som anlitar svenska kompsitörer, koreografer, dansare och jag vet inte allt. Årets vinnare var skriven bland annat av en svensk. 
Jag gillar det å det grövsta. EBU borde införa att musik och artist måste komma från det land de representerar. Annars får de väl göra som San Marino som säljer sin plats i tävlingen till högstbjudande artist. 
Jag var tämligen säker på att John inte skulle vinna utan hamna någonstans vid 5-6 plats och att det skulle bli som det blev. Juryn älskar oss men inte folket. De älskade av någon anledning mossiga Norge. Nederländerna kom tvåa i både juryns och folkets val. Tack o lov att Duncan vann!
 
Ser man till själva sändningen var den den sämre av de tre. Allt mellan artisternas framförande och röstningen var bara jobbigt. Kontiga val och inget bra flow.
Vad hade den falsksjungande, öronen nästan sprack, Madonna där att göra? Förutom då att hon ville framträda inför över 200 miljoner tittare och att Israel ville skryta med att de tagit dit en världsartist? Eller de orskerna kanske räcker. De hade betalat 13 miljoner för hennes skrala show! I den evighetslånga intervjuen märktes det klart att hon inte hade en aning vad ESC var. Ännu meningslösare var samtalet med karln som sjöng med i hennes nya låt. Varför talade de med honom? Sändningen höll aldrig på att ta slut. 40 minuter över tiden. Jösses!
Den otroligt bra idéen med att fyra artister skulle sjunga varandras låtar förstördes nästan av konstigt snack emellan låtarna. Nästan pinsamt när den ena artisten skulle stå och titta på när dennes sång framfördes av annan artist.
Över till röstningen. Det nya sättet med att ge rösterna efter hur de låg efter juryrösterna var plågsamt spännande med betoning på plågsamt. Det blev otroligt hemskt när de drog ut på det i evigheter när de skulle berätta vilka poäng John fått. Kvittar om det hade varit något annat lands artist. Det var hemskt att se dem plåga honom. Annars gillar jag det här med att de delar upp juryn och folkets röster. Men det nya sättet att berätta om rösterna blev bara förvirrande. Vem hade fått flest röster? Vem fick minst? Blev väldigt rörigt. Ok, vem som fick minst var inte svårt att fatta när Tyskland som vanligt de senaste åren fick noll men alla de andra. Nu fick man snällt vänta tills EBU släpper alla siffror nästa dag. Jag hade dock helst sett dem i bild direkt.
Så var allt över och det känns lite tomt. Det är ju så underbart när Melodifestivalen och Eurovision Song Contest håller på. Låtarna, bra som dåliga, alla bloggarna som jag läser, tävlingarna och allt runt omkring. Nu är det bara att vänta på att allt drar igång i februari nästa år igen.
Leve Melodifestivalen och ESC!
 
 
Eurovision Song Contest,