Så fort jag kom tillbaka till Sydney så checkade jag in, åt och så jagade jag iväg på bio.
Jag ville så gärna se en australiensk film och denna var den enda som fanns att välja på.
Runt var en söt lite film som inte riktigt hängde ihop.
Allt från bilar till hur alla klädde sig andades 60-talet men de hade mobiler, laptop och youtube-konto.
Biografen låg på tredje våningen i ett köpcentra och var jättekonstig.
En lite skylt upplyste att den var på tredje våningen, väl där fanns ingen synlig kassa. När jag hittade den var den också en bar.
Inga lättlästa skyltar om filmernas visningstider. Bara en skärm för filmernas tider rullade sakta en och en.
Jag blev så förvirrad. Men till slut hittade jag rätt.
När jag gick tillbaka mot spårvagnshållplatsen fick jag syn på en fin kyrka.
Den var inte stor men så fin.
En herrecsatt i ett hörn och vaktade. Trots att det var mycket folk och livlig trafik utanför så var det knäpptyst.
Kyrkan var 175 år gammal och var anglokatolsk. Tittade runt och fick en trevlig pratstund innan jag tog spårvagnen ner till operahuset.
Kommentera