Vad är det som gör en film eller musik tidlösa?
Som gör att man kan titta på en film många år senare och tycka att den är lika bra.
Att se en film och känna att den inte åldrats alls.
Som ABBA, deras musik är från 70 talet och tidigt 80-tal och är fortfarande lika bra som de var när de var ny.
Att filmer inte åldrats alls, som tex Sällskapsresan.
Jag skrattar fortfarande lika gått åt den som jag gjorde när den gick upp på bio 1985.
Men allt funkar inte många år senare.
När Titta, Han Snackar gick på 1989 så var jag på den fem gånger på bio och höll på att skratta mig halvt fördärvad varenda gång.
För några år sedan tittade jag om på den. Blev nästan chockad av hur otroligt dålig den var! Klarade nästan inte att titta klart på den och skattade det gjorde jag inte!
Jag älskade brittiska duon Dollar på 80-talet, idag går deras musik att lyssna till. Oj, så vekt och dåligt hon sjöng!
Förra veckan var jag på franska actionfilmen Nikita från 1990 på bio. Den visades igen som klassiker.
Jag hade inte sett den förut, för då kanske jag hade haft minnet gyllene skimmer över den.
Nu plågades jag mest över hur fel den kändes.
Den hade verkligen inte åldrats med behag.
Filmmusikens vassa blippande och bloppande syntar var direkt plågsamma att lyssna till då den högt skränade i actionscenerna.
Kläder, smink och stil i det hela kändes bara så hemsk.
Det som är tidlöst är väl sådant som inte slaviskt följer sin samtid, utan har din egen stil.
Många må säga att musiken var bättra på 80-talet men det är otroligt mycket som idag inte går att lyssna till. Som är FÖR mycket barn av sin tid.
Så det gäller att njuta och roas av saker nu, för om några år eller fem så kan det vara för sent.
Kommentera