Är man tokig så är man och är man en biogalning så är man ännu galnare!
Vad gör jag inte för att få se en av mina absoluta favoritfilmer på bio igen?
Filmstaden har sedan några år tillbaka visa äldre filmer sk klassiker.
De visas oftast på tisdagar men av någon anledning hade de bestämt att The Abyss, eller Avgrunden som den kallades när den gick upp på bio hösten 1989. skulle visas fredag och söndag.
De visade den förlängda versionen som nästan är tre timmar lång och filmen började klockan 20.
Det gjorde att jag inte kunde ta mig hem efter filmen och fick ta in på hotell.
Jag såg den två gånger på bio för trettiofyra år sedan, jag har haft den på VHS och DVD och jag har gjort om allt pratet till mp3, så att jag kan lyssna till filmen. Jag kan varenda replig utantill.
Men det gjorde inte att jag kände att, den har jag sett, när den gick upp på bio igen.
För det är något speciellt med att se en film på bio.
Det går inte att jämföra med att sitta hemma och glo på en liten skärm!
Eftersom filmen inte började förrän klockan 20 så hann jag först att gå på Dune Part Two innan. Även den nästan tre timmar.
Det var treddje gången jag såg den och den var ännu bättre nu! Det är många att hålla reda på och framförallt många konstiga namn att minnas. Men nu gick det kanon.
Den är också en film som ska ses på bio. Den gör sig inte det minsta på liten skärm. De storslagna miljöerna är helt otroliga att se på stor skärm.
Jag var helt ensam i salongen och kunde leva med i allt som hände.
Älskar den!
Fick två timmar mellan filmerna så då gick jag till hotellet och hängde ett tag.
Grand Hotel är kanske inte så grand numera men ett mycket trevligt hotell.
Rymligt rum med en säng där man kunde ställa in om jag ville ha madrassen hård eller mjuk.
Har jag aldrig råkat ut för förut. Men först fick jag inte igång den lilla dosan. Fick be om hjälp. En sladd hade lossnat och tjejen i receptionen fick krypa in under sängen för att få den på plats.
Hade jag mitt stela kylskåp inte fixat.
Hotellet var också helt knäpptyst, hade jag några grannar? Hörde inte ett pippå hela natten.
The Abyss var första filmen som de andvände CGI i, det vill säga dataanimeringar.
Den delen av filmen, som utspelar sig långt ner under ytan i en djuphavsoljeborrarstation, är fortfarande mycket verkligt gjord men andra specialeffekter har inte riktigt klarat tidens tand.
Men det gör inget då jag jag älskar alla inblandade.
Det är spännande och roligt och häftig om vart annat. De nästan tre timmarna flyger iväg. Jag sitter nästan hela filmen och mimar med i allt de säger.
Vi var bara fyra i salongen. Den ena, som går ännu mera på bio än jag, hade sett halva filmen innan och de andra två var nog för unga för att ha varit med för trettiofyra år sedan.
Lyckligt knallade jag tillbaka till hotellet och kände att, ja, det hela kostade lite men det var det värt.
Film är bäst på bio! Vissa filmer passar så mycket bättre på en stor skärm och med häftigt ljud än hemma där det finns så mycket som distraherar.
Jag fick boka tid för när jag önskade äta frukost, så att det inte blir för trångt i frukostrummet.
Men det behövde jag inte orora mig för.
När jag kom ner strax innan åtta var det blott tre andra i restaurangen. Tre i reflexvästar och talandes annat språk.
När jag kom ner strax innan åtta var det blott tre andra i restaurangen. Tre i reflexvästar och talandes annat språk.
Frukosten var var god men jag saknade baconen till äggröran.
Jag skulle åka med hyresvärden hem och för att han skulle slippa köra ner till Jönköping så tog jag bussen till Torsvik, där han passerar på vägen hem.
Kom så tidigt till starthållplatsen att jag fortsatte till nästa och där hade jag fortfarande gott om tid till bussens ankomst, så jag fortsatte till nästa och nästa. Hamnade till slut på Munksjöstadens hållplats.
Kul att hitta på lite sådan här saker.
Men det har blivit lite mycket på det senaste och jag behöver ha en lugnare vecka där jag kan ladda om batterierna.
Har just inget planerat innan påsk, så jag får ta det lugnt innan det blir bilmässa på Elmia på långfredagen.
Kommentera