På vår sista heldag tog vi tåget bort till Belém.
Här finns flera minnesmonument, bland annat det enorma monumentet över alla upptäcksresande Portugal har haft igenom århundranden. Det är många som var först att upptäcka länder och jag vet inte allt.
När vi åkte förbi med tåget var kön upp i tornet jättelång och ingen ville stå i den stekande solen och vänta.
Men vi fikade först och när vi ca fyrtiofem minuter senare kom dit var kön mycket mindre och vi bestämde oss för att åka upp i det 56 meter höga tornet.
Kön var lite förvirrande, var betalar man, men väl inne var det bara att köpa inträdesbiljett och sedan åka upp i hissen till sjätte våningen, sedan fick man gå upp i några trappor för att komma ut på den smala utsiktsplatsen.
Det har inte varit så varmt idag som i början på vår vistelse men det var helt vindstilla här uppe och solen stekte på.
Men utsikten var underbar på den långsmala plattformen. Vi var inte jättemånga där men man fick dra in magen när man skulle passera folk ibland. Alla var dock mycket hjälpsamma och trevliga.
Pratade med ett par australienare som också hjälpte oss ta kort.
Min kära systerdotter gnatade på att jag ville ha kort där jag står framför saker vi besöker.
"Du behöver inte vara med på alla korten och du behöver inte ha från varje vinkel!"
"Jo, det behöver jag! Känner inte du mig?"
Efter lite stök så fick jag även en bild framför monumentet från motsatta sida. Skam den som ger sig!
Jag älskar att ha många kort från ställen jag besökt och jag älskar att får vara med på en och annan bild. Vill ju ha bevis på att jag varit där!
Vi flanerade längs med Tejos strand bort till nästa monument, Belémtornet.
Här gick också att gå in men här var kön jättelång så det hoppade vi. Räckte så bra att titta på det gamla tornet utifrån.
Sara upptäckte att det var en halo runt solen, så vi fotade hur mycket som helst på det.
Har aldrig sett denna ring runt solen när den var så pass högt upp på himmelen.
Kommentera