Idag åkte vi upp till den gamla fina och otroligt färgglada staden Sintra,
Vi unnade oss en privat guide som körde runt oss mellan alla palats och gamla borgar under fem timmar.
Han körde som en galning i en liten VW-cab. Körde om i en kurva och drog på med gasen i botten på korta sträckor. Vid ett tillfälle var han uppe i nästan nittio på en smal gata inne i centrala Sintra. Men portugiser är erkänt galna bakom ratten.
Han började vår tur med att åka och tanka. Det var nästa ingen bensin i tanken. Mycket konstigt att de inte fixat det innan de körde fram den till sitt kontor.
Sedan släpade han runt oss till diverse platser där vi kunde ta en massa fina kort.
Vi fick kravla runt på stenar och jag vet inte allt för att få så fina bilder som helst.
Utsikten var helt fantastisk men han kändes lite manisk ibland men han var mycket kunnig.
Högst uppe vid den moriska borgen, som tronar över Sintra, gav han oss tio minuter att ta lite kort vid en fin utsiktspalts.
Men när vi kom den blev vi lite besvikna. Inte för att utsikten var dålig, utan den var inte vid borgen.
Vi gick upp till entrén och betalade 12 eruo och gick in på området.
Delar av borgen ligger högt uppe på en klippa och det fanns inte med på kartan att jag skulle klara gå ända upp dit i alla trappor. Så vi valde en annan del av den moriska borgen som klättrade längs med bergskammen.
Borgen är byggd av morerna på 800-talet. Den är massiv och utsikten är bedövande.
Den är fylld med smala prång och trånga trappor. Det var nervöst att ta sig fram uppe på muren ibland. Speciellt när man mötte någon.
Vi fotograferade i massor. Vi måste tagit över 1000 bilder under dagen.
Blev rejält svettig av att jaga upp och ner för alla trappor.
När vi varit där i kanske en halvtimma skickade vår guide ett meddelande och undrade var vi var. Så det var dags att åka vidare till fler ställen.
Vi tog en snabb vända upp till ett privat hem, som såg ut som ett mindre slott innan vi till slut kom fram till Penapalatset.
Palatset är känt för sina starka färger. Det fullkomligt glödde i solskenet.
Det låg också högt uppe på en bergskam, så det var bara att kämpa på upp.
Palatset har en lång historia och har byggt till flera gånger. Sist var Ferdinand II på 1800-talet.
Det går att ta en guidad tur innuti slottet, som guiden sa var möblerad i franks och tyskt stil. Kändes inte som om vi brydde oss om det, utan vi betalade bara för att se palatset på utsidan. Det var häftigt nog det.
Men vi började med att äta lunch när vi kämpat oss upp för den branta backen. Svetten dröp och oss och det gick att vrida ur kläderna. Inte blev det bättre när vi kom in i restaurangen som inte var luftkonditionerad.
När vi vilat en stund och fått i oss lite ny energi, kände vi oss redo att går runt palatset och titta.
Vi var inte ensamma. Det var folk överallt men tack o lov inte så mycket som i kön till guidade turen.
Det är lågsäsong nu. Måste vara fruktansvärt här under sommarmånaderna.
Palatset är fantastiskt med sina gula och röda färger och däremellan mängder med blåmönstrat kakel.
Vi blev helt galna så vacker var det här. Utsikten var vida men havet syntes inte knappt i diset. Men det gjorde inget.
Det fläktade gott här och vi kände oss nästan lagom varma i solen.
Två timmar försvann i ett nafs och till slut var det dags att gå tillbaka ner till vår galna guide.
Klockan var nu tre och när vi berättade för vår guide att vi passat på att äta lunch uppe i palatset blev han nästan sur. Han hade planerat att äta tillsammans med oss efter Pena.
Kändes jättekonstigt att vi skulle äta tillsammans, plus vi var väldigt hungriga när vi kom upp till palatset och hade inte orkat vänta två timmar till.
Han blev ganska så tystlåten efter det, om det var för han var hungrig eller sur för att vi inte väntat med maten, kan jag inte säga.
Men det blev lite tyst stämning i bilen.
Han körde oss till fler tjusiga hus men vår ork hade helt tagit slut efter först den moriska borgen och sedan alla trappor upp till Pena.
Vi orkade bara inte med att gå runt och titta på fler palats.
Vi kände heller inte för att lägga mer pengar på att gå in till flådiga hus. Den guidade turen var inte helt billig, men klart värd det.
Det var fantastiskt smidigt att bli körd överallt. När vi tittat färdigt på de olika ställena var det bara att ringa honom och tala om att nu var vi på väg, så dök han upp.
Han erbjöd sig att köra ner oss till vårt hotell i Estoril men det ville vi inte. Han var liten aning för klängig för att det skulle kännas helt bra.
Han tjatade också om att han ville att vi skulle skicka honom bilder på oss från Pena och moriska palatset och givetvis de bilder som vi alla tre var på. Men det kändes heller inte bra, kändes mest bara konstigt, så det gjorde vi inte. Utan vi tackade för oss när vi till slut kom tillbaka till centrala Sintra efter fem timmar.
Sedan spärrade Sara hans nummer och vi vandrade vidare i den urmysiga lilla staden.
Vår überchaufför, vi har varit för lata för att ta bussar och tåg, rekommenderade ett litet konditori inne i de centrala delarna av staden.
Vi gick genom smala mysiga gator innan vi till slut hittade det. Han talade om för oss att vi var tvugna att köpa två sorters portugisiska kakor.
De hade krångliga namn, som vi glömt, så vi köpte flera stycken sorter som vi sedan delade på framför Sintras nationalpalats.
En del jättegoda, andra mindre goda.
Det var en upplevelse bara att gå in i det minimala konditoriet.
Det var packat med folk, så det var svårt att se vad de hade men till slut lyckades vi kämpa oss fram till den långa disken. Sara på en bit bort och jag vid kassan.
När vi hittat vad vi ville ha och det var vår tur så ropade vi mellan oss. En kvinna som stod vid Sara trodde att hon trängde sig före. Sara fick förklara att vi hörde ihop.
Fick det hela i en fin ask.
När vi ätit upp allt så var det dags att ta en über tillbaka till hotellet.
Vi var helt slut efter dagens alla trappor men tack o lov har det inte varit plågsamt varmt idag. Men kämpandet upp och ner för branta backar gjorde oss svettiga varma som det var ändå.
Men trots vår lätt maniske guide så hade det varit en fantastisk upplevelse.
Att få se Penapalatset i all sin färgprakt och Moriska slottet ringla sig fram uppe på bergskammen var helt otroligt.
Kommentera