
Igår var jag med syster och handlade blommor på Blomsterlandet och det väckte massor av gamla minnen från när jag jobbade där för mer än trettio år sedan.
Jag var med från allra första starten 1989.
Jag hade sagt upp mig från ett jobb jag avskydde, det där med att sitta på kontor var inte min grej om jag så säger. Jag hade inget väntande jobb när jag sa upp mig men innan uppsägningstiden var över hade jag fått jobb på Blomsterlandet.
Det var bara det att Eurostop och blomsterbutiken som låg i bygget, var inte färdigbyggt. Så jag jobbade på Wilhelmros demensboende över sommaren.

Alla företag som skulle öppna på Eurostop, från hotellet, restauranger till Blomsterlandet hade en stor sammankomst på Arbetsförmedlingen där de först hade en genomgång om Eurostop och sedan fick man gå till de företagen man ville söka jobb på.
Jag hade på mig en blommig klänning vilket de som höll i anstälningen kommenterade flera gånger. Det var kanske därför de erbjöd mig jobb.
Först tackade jag nej eftersom det bara gällde halvtid men ändrade mig och tackade ja.
Bygget av Eurostop var försenat så öppning av Blomsterlandet sköts upp om och om igen. Min kommande chef ringde en gång i veckan och sköt upp anställnigen och varje gång väckte han mig. Trots att klockan var runt lunch.
När sommarjobbet var över gick jag hemma i nästan tre månader och jag ärav naturen kvällsmänniska.
Till slut blev Blosterlandet mer eller mindre tvungna att anställa oss utan att bygget var färdigt, så om jag kommer ihåg rätt så fick vi lön från och med oktober. Blomsterlandet öppnade sedan 22 november.

Eurostop skulle bli en kedja med hotell, mack och butiker som skulle finnas längs med hela E4an i Sverige och långt ner i Europa. Men det blev bara fyra stycken, Arlandastad, Örebro, Jönköping och Halmstad innan allt gick om intet. Intresset var minimalt och Eurostop i Jönköping floppade stort.
A6 hade öppnat några år tidigare så ingen var intresserad att åka till Eurostop. Möbelbutiken som öppnade lite efter Blomsterlandet gick i konkurs ganska så snabbt och efterföljande butiker har inte fungerat heller. Det är bara Blomsterlandet som lyckades. Mycket tack vare att när de öppnade fanns ingen så stor blomsterbutik i Jönköping och närliggande städer.
De två restaurangerna som skulle kunna ta emot flertalet bussar samtidigt gick omkull direkt och i de lokalerna finns fortfarande ingenting. De kunde inte konkurera med det väl inarbetade Brunnstorp i Huskvarna.
Visionerna för Eurostop var stora. Vi spelade in en specialskriven sång och de talade vitt och brett om att Eurostopandan. Man skulle känna en speciell anda när man kom in på alla Eurostop.
Vi skulle ha teatrar och jag vet inte allt. Men allt gick om intet.

När Blomsterlandet till slut öppnade, den 22 november 1989, så var byggnaden fortfarande inte färdig. Vi hade bland annat ingen ytterdörr, så det fick stå vakter när vi inte var öppna.
Personalutrymmena var heller inte färdiga så under de första två veckorna bjöd Blomsterlandet på middag i Eurostops restauranger.
Vi hade fullt med kunder från start men också byggjobbare.
Kontoret dröjde innan det var färdigt och hon som anställts som kontorist fick stå i kassan. Vilket hon inte gillade så hon sa upp sig efter någon månad.

Hittade bilder från invigningen av Eurostop. Kommer dock inte ihåg när den var, det var efter Blomsterlandet hade öppnat. De hade av någon anledning bjudit in flera stora gamla idrottsstjärnor till invigningen bla Ingo Johansson, Rolle Stoltz, Honken Holmqvist och sportkommentatorn Tommy Engstrand höll i invigningen.
Fullt med folk men just ingen som pratade med idrottstjärnorna. De stackarna gick mest bara runt och såg obekväma ut. Jag hade kamerant med och tog lite kort på dem men på den tiden vågade jag inte prata med dem och det här var långt innan selfies och scociala medier hade uppfunnits.

Jag jobbade på Blomsterlandet i lite mindre än fyra år. Det var ett mycket roligt jobb.
Först stod jag i kassan och efter ett par år började jag jobba ute på golvet i butiken.
Det var kul att prata med folk och handskas med blommor. Min lägenhet blev snabbt fylld med blommor men när jag sedan började jobba med att ha hand om de gröna växterna i butiken var det inte lika roligt att fortsätta när jag kom och jag gick över till tygblommor den sista tiden jag jobbade där.

Fram till första julen gick Blomsterlandet med stor vinst. Alla kassorna var öppna hela dagarna och allt som ofta gick köerna långt ner i butiken. Alla jobbade minst tolv timmar om dagen fram till julafton. När jag kom hem på julafton så jag helt slut och satt mest hela dagen och stirrade trött rakt ut.
Vi bytte chefer i hög takt de första åren och butiken gick med förlust men sedan kom en ny chef och styrde upp det hela och Blomsterlandet blev en succé. Tyvärr var han inte lika bra på att ta hand om sin personal.
Vi hade bra lön plus att vi fick procent på vinsten. Så vissa månader kunde jag få uppåt 5000 kr i bonus utöver den vanliga lönen. betänk att det är över trettio år sedan. Det är ännumera pengar i dagens omräkning.
Hur mycket man fick bestämde chefen. De som fjäskade fick mest. Jag är inte typen till att hålla på att fjäska...
Så jag fick i regel mindre, men jag klagade inte, för det var fortfarande mycket pengar. Men det kunde skilja på flera tusen vissa månader. En av chefens gullgrisar talade gärna om hur mycket hon fick, så det är därför jag vet att jag fick mindre.
På våren 1993 skulle en kollega åka iväg som au pair till Orlando, Florida men hoppade av i sista stund då hon träffade en grabb. Jag hoppade in iställe för henne utan att tänka efter det minsta. Ville bara bort från en chef som behandlade mig illa.
Resten är historia.

Kommentera