Vilken underbar kväll det blev!
När systeryster fyllde 60 i maj fick hon biljetter till I ♥️ Arvingarna av sina systrar.
Igår fick vi äntligen gå på deras ösiga show.
Vi tre systrar tog tåget ner till Sveriges framsida för show och hotellnatt.
När vi checkat in på Hotel Opera så gick vi bort till The Barn och åt goda hamburgare på jättemysig restaurang. Det var verkligen ett ladutema med passande meny. Vi åt alla tre hamburgare vid namn Svinet. Till detta tog vi supergoda sötpotatisstrips.
I ♥️ Arvingarna spelade på Kajsjul 8. Där har jag inte varit på trettio år och då var det Tripple and Touch. Fick lite åldersnoja när servitörerna inte hade en aning om vilka de var.
Vi hade bara köpt showbiljetter dvs utan mat, så jag funderade lite över vad vi skulle få för sittplatser. Men de var kanon. Lagom långt från scen och ute på en kant där jag mot slutet kunde hoppa runt och dansa fritt.
Bredvid satt ett lagom trevligt par där hon kanske var lite för berusad. Mycket kramande och tjatande. Han var från byn och hon hade flyttat hit för hans skull från Stockholm för tre år sedan. Hans son spelar hockey i Färjestad.
Halv tio satte showen igång och den var kanon! Arvingarna sjunger så man får rysningar. Klockren sång i fyrstämmigt. Ville bara ha mer och mer. En och en halv timma var alldeles för lite.
Det fanns en ramhistoria om hur ett par träffades, fick barn och delade på sig och sedan hur dottern också började älska Arvingarna.
Arvingarna var otroligt roliga med torr göteborgsk humor. Många sköna skämt.
När det var ca kvarten kvar ställde jag mig upp för resten av föreställningen. Dansade, hoppade och sjöng för full hals.
Jag har väl aldrig varit någon vän av deras Bo Diddly men oj vilket ös det blev!
Sedan kom jag i extas när de spelade Eloise. Jag och alla andra för då kom alla upp på fötterna och sjöng så det rungade. Så häftigt.
För att se och kunna fotografera och filma utan att få massa folk ivägen så ställde jag mig på en stol under de sista sångerna.
Sist sjöng de I Do, I Do. Stor lycka.
Det enda jag kan klaga på var att allra sist sjöng de bara en refräng av Tänker Inte Alls Gå Hem. Hade velat vråla med i hela sången. Så det kändes lite snopet. Men det uppvägdes av att efter showen ställde de upp så vi i publiken kunde ta kort tillsammans med dem.
Systeryster och jag gick givetvis och gjorde de.
En toppenbra avslutning på fantastisk kväll.
Länge leve Arvingarna!
Kommentera