Man känner sig långt bort från precis allt när vi åker först längs med Frykensjöarna och sedan Klarälven.
Vacker utsikt mest hela tiden men oj, vad långt bort vi är från någon större stad, Karlstad är sanslöst långt bort.
Här skulle jag aldrig vilja bo.
Det är inte alla boende som velat heller. Vi passerar rätt så många förfallna och tomma hus och ladugårdar. SÅ tråkigt att se.
Men här fanns också fina hus, både nya och gamla.
I Höljes, några kilometer söder om norska gränsen, har någon någongång byggt ett hus med en dragspelare på, FInnskogajätten.
Sådana här galenskaper älskar jag, så här var jag bara tvungen att göra ett stopp.
Den var mycket välskött, nyrenoverad(?) och det var härligt att se.
Vi passade på att köpa lite fika i lanthandeln, där man kunde hitta både det ena och andra.
Tämligen ensam butik i området för den var öppen till midnatt på helgerna och utanför hängde det föst lite motorburen ungdom i gamla amerikanare.
När vi kom till gränsen var jag bara tvungen att ställa upp mitt stativ så vi både kunde vara med på kortet vid gränsskylten och det gula röset, rest 1994 när nuvarande kung hade varit på besök.
Den här gränsövergången har ingen tullstation utan det var bara att åka in till vårt grannland utan att bli minsta kontrollerad.
Regnet vägrade att ge med sig.
Det gjorde att Dans stackars bil blev otrolig skitig när vi tvingades åka några kilometer på en grusväg för att komma till hotellet.
Först hade jag tänkt att vi skulle ta oss till Tynset, ca tjugo mil in i Norge för första hotellnatten.
Men tiden hade runnit iväg både pga alla våra stopp och att det var sällan hastigheten var över 80 och sista biten längs med Klarälven oftast var mellan 50-60 då det var bebyggelse mest hela tiden.
Det skulle bli så sent att åka ända till Tynset, så jag började leta hotell runt Trysil.
Hittade ett jättefint hotell med två enkelsänger, ett måste, på rummet i närliggande Östby.
Det verkar inte vara högsäsong här på sommaren, för hotellet var väldigt billigt för den otroligt fina kvaliteten och känns otroligt öde.
Är bara ett par bilar till utanför på parkeringen.
Rummet är stort och rymligt, vilket är bra. Då kan vi sära på sängarna då vi båda snarkar och stör den andre.
Vi gick ner till hotellets restaurang och åt jättegod mat.
Jag valde älgfärs och min chaufför valde en mycket riklig snitzel.
God sås och goda grönsaker till.
Vi fick ett mycket trevligt avslut på kvällen.
Nu hoppas vi på bättre väder imorgon när vi anländer hos Dans brorson.
Kommentera