Tack vare att jag glömt ta med mig presenten till bröllopsfesten så fick vi gå och lämna den till det nyagifta paret på deras hotell en kvart från vårat.
Men min hjärna fungerar verkligen inte idag.
När vi skulle gå säger Sara, har du fått med dig allt?
Ja, svarar jag. Jag har med mig mobil och nyckel.
Är du säker på att du fått med dig allt?
Ja, jag har nyckeln och mobilen!
Flera gånger frågade Sara mig det och till slut trillade poletten ner! Jag hade inte plockat med mig presenten!
Tänk om vi knallat hela vägen bort till deras hotell och så hade jag glömt den igen!
Tack o lov för Sara som kom ihåg den!
Hotellet de bodde på var mycket speciellt och mycket gammalt. Det hade säkert varit ett privathem långt tillbaka.
Så speciellt och eget. Inte så stort med en fin trädgård och pool. 
När vi satt och pratade kom ägarinnan Maria och undrade hur vi trivdes.
På hotellet bodde också Parkers kusin Will och hans fru men de gick upp till sitt rum när vi kom.
Inget ont om dem, de var mycket trevliga men det var så härligt att få denna stund med bara Parker och Emely.
Så, tack o lov, att jag glömde ta med presenten igår!
Vi pratade givetvis mycket om bröllopet men också om annat ditt och datt.
Det blev lite ventilerande om Parkers "kära" mor.
Hon hade varit så otrevlig mot personalen att Emely och Parker hade fått be om ursäkt.
Inte första gången som hon är otrevlig mot människor hon tycker är under henne i rang och framförallt pengar.
Men det var inte hennes sakt att styra och ställa. Parker berättade att han betalat själv för bröllopet och att det hade kostat 30.000 dollar! Det blir ca 350.00 svenska kronor. 
Men det hade blivit lika dyrt eller till och med dyrare om de gift sig i Florida. En vän till dem hade betalat 75.000 dollar för sitt bröllop!
 
De nygifta skulle ut och äta med gjorde sig ingen bråska utan vi satt och pratade i över en timma.
Det var helt underbart att ha dem för sig själva. Att bara kunna sitta och prata i lugn och ro.
Vi bestämde att de måste komma till Sverige och vi måste åka och hälsa på dem i deras nya hus.
Hoppas verkligen att allt kommer att gå i lås.
Till slut tog vi farväl och jag är så lycklig att jag kunde åka på bröllopet.
Parker och Emely, jag älskar er och önskar er all lycka i erat äktenskap.
 

Kommentera

Publiceras ej