Så var årets Jullunch över. Mycket stök och bök innan dagen kom och mycket stök och bök när den väl var här.
För en kort stund väller det in hungriga människor som låter sig väl smakas.
Sara och jag började söndagsmorgonen med att åka runt och hämta in hemlagad mat, rödbetssallad hos Gunvor och Ingrid, bröd hos pappa och, ok de var inte hembakta inte ens hemkokta, men mamma och pappa hade fixat till 120 ägghalvor. I bilen fanns också alla Jansson som Marianne gjort och den nu skivade skinkan.
Bilen full med mat som vi sedan lastade ur vid Församlingshemmet. Vid halvtiotiden kom Ulla och vi började ställa fram, skära upp, steka prinskorv, värma Janssons och ställa ut kaffe och mjölk på de, sedan dagen innan, färdig dukade borden.
Vi jobbar bra ihop och vi hade bra flyt. Ända till proppen gick och mikron och ugnen blev svarta. Det blev lite panik en stund. Sara fick kuta in till kyrkan för att prata med vaktmästaren. Men Susanne kunde ju inte lämna gudstjänsten, som tur var så kom Benny och hjälpte oss och vi kunde fortsätta med att värma Sveas sanslöst goda krustader och Jansson, puh!
Strax efter tolv började folket välla in. Kerstin tar hand om betalningen, 100 kr per person, 50 om du är mellan 10-15 år gammal. Ljudnivån blir hög och alla låter sig väl smakas. Eftersom det inte kom in annons i tidningen var det "bara" 81 gäster, mot normalt 98. Men de åt nästan som om de var hundra stycken.
För en kort stund fyller vi på och plockar fram mer mat. Sedan lugnar det ner sig och folk kommer tillbaka för en andra och, en del, tredje gång. Sånt tycker jag om, ät, ät, ät! Barbro sålde massor av lotter och stämningen var hög.
Och så är allt över. Då är det bara att plocka bort allt och börja diska. Till en början ser det inte ut som om det finns ett slut men så är allt blänkande rent och inställt i sina hyllor och skåp och Jullunchen är över för den här gången.
Hoppas vi ses nästa år igen!
Kommentera