Fotografiska museet hade en utställning som jag tyckte lät intressant. Den handlade om rymden. 
Det var både fotografier från rymdfärder och filmer och bilder som var inspirerade av rymden. 
En del var lite väl experimentellt för att passa mig men fotografierna som var inspirerade av myter och stjärnkonstilationer var så häftiga! Neonfärgerna riktigt glödde i det låga ljuset. 
En del fotokonstnärer förstår jag inte alls. Det blir pretentiöst i överdrift. 
På andra våningen var fotografierna antingen väldigt udda, men säkert med djup mening, och superläckra. 
de svartvita, nästan grå, bilderna var verkligen i min smak. 
Sista utställningen hade en fotograf varit med vid barnafödande. Det var både otroligt rörande bilder och extremt närgångna fotografier. 
Inte riktigt min smak. 

 
Jag tog mig en andra titt på de två första utställningarna. 
Det fanns fotografier jag gillade och annat som rakt över huvuder på mig. 
Tittade på  igen. De var sanslöst läckra. 
Det fanns också videokonst. Det är inget jag brukar uposk. Blir ofta väldigt konstigt och mycket navelskådande. Men ett rum som vars alla väggar var en skärm helt ok. Visade bland annat något som påminde om en solnedgång på solen. 
Roligast blev det vid en fotoautomat. 
Jag trodde den skulle vara speciell men då den kostade en del pengar så drog jag öronen åt mig. 
Men när jag var på väg bort kom två kvinnor, en finska och en norska. 
De kröp in för att se vad det var för något. Jag hörde hur de diskuterade där inne. Bland annat stod det på beskrivningen hur man skulle göra att man skulle välja bakgrund. 
De hittade inget. Man kanske måste betala först, tyckte de. Så gjorde de och då började den fotografera. 
De hann inte sätta sig till rätta i det trånga utrymmet så bilderna blev helt hysteriska. 
Vi blev diskuterande om hur man bytte bakgrunden och då kom vi på att det handlade om ett orangt skynke bakom stolen. Antingen hade man det eller så drog man det åt sidan. 
vi höll på att avlida av skratt. 
Vi som alla tre trott att det betydde att man kunde välja olika filter. 
Jag kunde inte låta bli att ta en remsa, som blev två. En i färg och ett svartvit. 
Så blir det när man övertänker saker. 
 


Kommentera

Publiceras ej