Redan innan jag åkte iväg till Portugal för att vara med på Parker och Emelys underbara bröllop så hade jag bestämt att jag skulle göra en fotobok om bröllopet.
När jag kom hem så letade jag igenom brudparets sociala medier efter bilder. Jag gick även in på deras vänners sidor och stal bilder.
Jag frågade även Emelys mamma om hon hade bilder på Emely som barn och tonåring som hon kunde dela av sig med.
Jag fick idén om att även ta med bilder från deras ungdom när Parkers advokatkollega och Parkers hispiga mor hade ett bildspel om brudparat på välkomstfesten kvällen innan bröllopet.
De hade frågar släkt och vänner om bilder. Men givetvis hade Charlie inte frågat mig. Trots att hon måste veta att jag har bilder på Parker genom de senaste trettio åren.
Emely hade lagt ut berättelsen om hur de träffades på stories på Instagram, så då gjorde jag skärmdumpar och la med det i albumet.
Albumet blir en berättelse om deras liv fram till bröllopet.
Men när jag samlat in alla bilderna så tog det tvär stopp. Jag hade inte alls inspiration att sätta mig med albumet.
Men så kom jag äntligen igång för ett par veckor sedan. Gjorde några sidor sedan hann jag inte med mer.
I förrgår fick jag ett mail från Myfuji.se, vars hemsida jag använder för att göra fotoboken, hade 40% på fotoböcker. Det erbjudandet måste jag ta del av!
Så igår satt jag hela dagen och grejade med att sätta ihop bilder i bra ordning och lägga till diverse tillägg.
Höll på hela dagen med korta avbrott för lunch och vila.
När det var dags för kvällsmat hade jag bara ett par sidor kvar men de tänkte jag spara till nästa dag.
Så skulle jag spara allt jag gjort.
Det tog flera minuter då det var mycket som skulle sparas. Det var bara det att något hände och allt försvann!
En hel dags arbet till absolut ingen nytta!
Jag ville lägga mig ner på golvet och börja storgråta, skrika och slå!
Jag som hade jobbat så noga. Borta!
När jag ätit kvällsmaten satte jag mig och broderade, som jag alltid gör när jag är hemma på kvällarna.
Men jag kunde inte slappna av och koncentrera mig på broderiet. Mina tankar var hela tiden till den förlorade fotoboken.
Så efter någon timma så gav jag upp och satte mig och började om.
Jag kom igång direkt och var helt manisk ända tills jag var färdig vid midnatt.
Jag ändrade om en del saker, som de rosa rosorna. Fanns bara röda och rosa i programmet och alla rosor på bröllopet var vita.
Så istället blev det de guldfärgade hjärtanen. Passade mycket bättre.
Jag skrev också ner mitt inprovoserade tal jag höll under middagen och la in det på ett par sidor. Systerdotter hade tacksamt filmat mitt tal. Jag hade glömt lappen med stödord på hotellet.
Men jag skrev inte ner det rakt av, jag upprepar och stakar mig. Men på det stora hela är det talet jag höll.
För att inte råka ut för samma sak med förlorat arbete så sparade jag när jag var klar med ett par sidor. Så som jag givetvis skulle gjort från början. Men det är lätt att vara efterklok.
Den måste vara färdig till onsdag då det är sista dagen för rabatten.
Blir liten sista puts och kontroll för se så jag inte missat något eller stavat fel.
Jag ska ju ge bort den så då måste den vara så bra som möjligt!
När jag till slut ska skicka iväg den för tryckning, så kommer jag ha lite lagom ångest.
Men det är skönt att jag äntligen fått den gjort och att den blev klar innan jul!
Kommentera