Det var så underbart att gå längs med Liljeholmsviken och i Tantolunden att jag bestämde mig för att följa promenadvägen ända bort till Skanstull.
Jag kände heller inte alls för att jaga in till innerstan försatt gå på museum.
Det var gott om folk i parken men aldrig trångt. Jag kunde hålla min egen takt.
Inne i stan är det packat med folk, bilar och bussar. Så jag bestämde mig för att hålla mig på Söder.
Globen, eller Aviciiarena som den egentligen heter, syntes till en början väl på ch jag bestämde mig för att ta mig dit istället och åka upp till toppen på världens, tyvärr numera efter att se byggt en större sfär i Las Vegas, näst största sfäriska
byggnad.
De hade dock inte ändrat i filmen man först få titta på innan man åker upp.
Men de hade rätt om att det är unikt att åka upp på arenans kupol, för det kan man inte göra i Las Vegas.
Det var helt öde när jag kom till Skyview och funderade först på om det var stängt. Men det var öppet. En gondol skulle avgå precis när jag kom.
Det visade sig att jag blev helt ensam. Jippi!
Nu kunde jag ställa upp stativet ochvta massor av kort.
Stockholms omnejd är verkligen platt. Man ser vida omkring.
Sakta, sakta gungade den upp för spåret och när går ck runt för att kunna titta i alla väderstreck så gungade den lite till.
Det var för att du var ensam så en anställd som jag pratade med när jag kom ner. De tyngs ner mer med fler i och blir lite stadigare då.
Glad i hågen tackade jag för mig och traskade vidare mot tunnelbanan.
Så härligt att jag fått vara ensam i gondolen. Synd bara att den inte stannar så länge på toppen.
Kommentera