Gör ett nytt försök.
Har de senaste åren blivet illa behandlad eller nonchalerad ska jag väl säga av Neurologen i Eksjö.
Ja, de är överbelastade men det betyder väl inte att de kan behandla sina patienter hur som helst?
Sedan Cornelia Lauerman, den läkare som upptäckte min MS, slutade har jag helt blivit åsido satt.
Det är meningen att jag ska bli kallad en gång om året. Fungerar inte. Får ringa och tjata till mig en tid.
Men att försöka få tag i Neurologen är en mardröm. Man får lämna meddelande så ringer de upp senast nästkommande dag, säger de i meddelandet. Det är inte säkert att de ringer alls. Flera dagar väntande till ingen nytta och sedan börjar proceduren om igen. De har telefontid efter 11 men även då har jag mötts av telefonsvarare som upplyser mig om att lämna meddelande.
När jag väl får tag i dem och ber om förlängds sjukrivning eller tid hos läkare har det nonchalerats vid flertalet gånger. Med kontentan att jag en månad inte fick några pengar från Försäkringskassan eftersom de inte fått in nya sjukskrivingspapper.
Om jag får ett skov är det meningen att jag ska kontakta dem för att få komma in och få behandling. Gjorde så när jag blev dålig i november 2009. Innan jag pratat färdigt upplyste sjuksköterskan mig om att skulle se vad hon kunde göra och sedan la hon sonika på. Hon hörde aldrig av sig igen. Detta gjorde att jag blev tvungen att pallra mig iväg till jobbet trots att jag var jättedålig. Till slut kontaktade jag Vårdcentralen i Forserum för att bli sjukskriven. Min läkare där surnade till rejält över behandlingen (ickebehandlingen) och skrev en remiss till Neurologen i Jönköping. Den skickade de vidare till Eksjö...
Den 25/8 bestämde Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att jag ska undersöks för att göra sjukpensinär av mig. Eller att jag ska få sjukersättning som det numera heter.
Detta gjorde att jag måste genomgå en större undersökning av min läkare på Neurologen. Jag ringde direkt när jag kom hem. Nästa dag ringde en sköterska upp och hon skulle förska hitta en tid. Sedan åkte jag iväg till USA i nästan tre veckor och när jag kom hem hade jag fortfarande inte fått någon ny tid. När jag efter ytterligare två veckor ringde fanns ingen notis om att jag över huvudtaget pratat med en sköterska den 26/8!
Efter några lama ursäkter fick jag en tid den 2/11. Idag, 1/11, hade de lämnat ett medelande på mobilen att min läkare blivit sjuk och besöket inställt.
Det var droppen som fick bägaren att rinna över. Inte läkarens fel att hon blivit sjuk men det blev för många mislyckade kontaktförsök.
Meddelande sa också att jag skulle ringa upp och bekräfta att jag hört meddelande. Vilket jag gjorde sen brast det. Efter ca 10 minuter, kors i takte, ringer en sköterska upp. Då är jag alldeles förtvivlat jag svara storgråtande telefonen. Hon blir mycket illa berörd och säger just ingenting när alla klagomål om hur illa behandlad jag tycker blivit rinner ur mig. Till slut känns samtalet så meningslöst, hon säger knappt ett ord, och lägger på.
Efter en stund ringer hon tillbaka. Hon tycker att det kanske är bättre att hon ringer tillbaka imorgon när jag lugnat ner mig lite. Det kommer vara lika då tycker jag. Blir ju en hel natt med att oroa mig över hon kommer att ringa tillbaka. Så det stapplande samtalet forsätter. Efter ett tag får jag en ny tid om två veckor, 16/11.
De har handra läkare men Försäkringskassa är lite petiga med att man ska göra den stora undersökningen hos den läkare man träffar mest. Så nu kommer jag att få gå oroa mig i två veckor om jag kommer att få träffa läkaren den här gången.
Försäkringskassan har också försökt att få tag i min läkare utan att lyckas. Detta har de surt klagat på till mig. Som om det är mitt fel att Neurologen inte sköter sitt jobb. Ja, ja vet att de är underbemannade och överlastade. Men det ursäktar inte den totala nonchalans som de visat mig de senaste tre åren. Att det blir fel någon gång kan jag acceptera men nästan varje gång?
Har de något agg till mig? Förra året, efter ett besök hos kuratorn, gick jag klagade på dem personligen. Hjälpte inte. Tvärtom det blev ännu sämre. Har de kastat min mapp? Eller gömt den långt bort?
Räcker det inte med att MS:n ställer till en massa problem för mig? Alla problem jag har med Neurologen i Eksjö gör att jag mår ännu sämre.
Önskar verkligen att jag kunde bli sjukspensinär så slapp ha med dem att göra så ofta. Räcker med att ringa och förlänga receptet en gång om året. Att behöva kontakte dem var tredje månad eller så för att förlänga sjukskrivingen är magsårframkallande. Försäkringskassan vill egentligen inte att de ska sjukskriva mig längre än en månad i taget! Jösses, skulle jag aldrig klara. Skulle hamna på psyket dirket.
Och som det inte räcker med att de är svåra att få tag i. När jag kom hem från USA hade jag fått en betalingspåminnelse på obetald räkning för utskrivning av förlängd sjukrivning. Betalade genast men sedan började jag fundera och leta i mina papper. Jag hade aldrig fått någon räkning att betala från första början!!!!
Jag mår så otroligt dåligt av hela tiden bli nonchalerad att jag blir ännu sämre. Denna ständiga oro tar knäcken på mig. Vill verkligen inte ha med dem att göra längre...
1 kommentarer
Louise
03 Nov 2012 08:59
Ursäkta nu men fy FAN vad arg man blir när man läste detta!
Blir riktigt arg hur man i hellskotta kan behandla någon så här.. Du ringer ju för att få hjälp. Inget annat!
Har du testat att åka dit och klaga Face to Face? Då kan dom inte lägga på ju..
Du skulle skitigt i att svarat på meddelande nu och älv dit ändå och sagt att du har minsann inte fått något meddelande. Gör de så emot dig så kan du gör a så tillbaks!
Man vill ju bara smälla in vet i skallen på sådana!
Försök med att ringa till Jkpg ist. Berätta för dom hur läget är.. Kramar
Kommentera