Jag har haft långhåriga katter i över trettio år och aldrig haft problem med kattsand i sängen.
Både Smulan och Nikkie sov i sängen tillsammans med mig. Det gör inte Winston. Han kommer och kelar en stund, sedan går han. Han ligger bara i sängen dagtid.
Smulan älskade att kryp in under täcken när jag inte låg i den. Nikkie sov aldrig i sängen när jag inte var i den. Hon höll sig alltid inom kelavstånd var jag än satt.
Nu helt plötsligt har jag fått problem med kattsand i sängen.
Jag har i stort sett haft samma sorts kattsand hela tiden.
Bara de senaste tre månaderna som jag bytt till en annan sand.
Sedan lite över ett år tillbaka så har jag jätteproblem med kattsand i sängen.
Jag kan inte somna för jag känner hela tiden hur små, små korn trycks in i huden på de bara axlarna.
Jag försöker få bort sandkornen om och om igen men hela tiden känner jag de små, ibland inte ens en millimeter stora, klia i huden.
Omkring låren känns det som om det ligger driver med sand varje kväll.
Vilket borde vara omöjligt då jag bäddar varje morgon dvs jag lägger ut täcket över hela sängen.
Winston kan ligga dagtid på täckets mitt men han ligger aldrig direkt på lakanet.
Så var kommer den sanden ifrån?
Visst, det kan sitta kattsand på mina fötter när jag kryper upp i sängen men då skulle sanden vara längre ner och inte mitt i sängen.
Ibland kan Winston ha kattsand som klibbat fast i håret på tassarna men det är väldigt ovanligt.
Så hur hamnar all sand under täcket och vid kudden?
Varför har jag inte haft problem med det förr om åren?
Är det för att jag nu har ett annat sorts lakan? Annan kvalitet på det, strävare.
Vad det än är så gör det mig helt galen.
En kväll skakade jag av lakanet innan jag la mig.
Hjälpte inte.
Det är som om kattsanden klamrar sig fast i väven på lakanet.
Eller är det något i sanden numera som jag inte tål? Att det är därför det kliar och sticker när jag lägger mig för att sova.
Vad det än är så håller jag på att bli tokig!
Kommentera