Efter den olycksaliga 40-årsfrukosten, så bestämde jag mig för att aldrig mer fira min födelsedag med större sällskap injudna.
Mor fick nästan panik när jag berättade att jag inte ville fira min 50 årsdag, så till slut gick jag med på att vi hade en liten samling med bara närmaste familjen hemma hos mor och far.
Sedan har jag också firade jag en födelsedag tillsammans med sysslingarna i Stockholms som jag återknutit släktbanden med.
Men utöver de två gångerna har jag firat ensam.
I år var det tänkt att jag åter skulle fira med mina sysslingar efter att jag varit på Änglagård på Oscarsteatern.
Men det satte en influensa stopp för.
Så nu sitter jag här och tänker tillbaka på andra födelsedagar.
Mitt bästa fördelsedagsfirande var absolut min magiska dag på Hawaii. Då jag firade 50 år och 50 stater.
Jag flög helikopter runt Ohau och hela restaurangen sjöng Happy Birthday till mig när jag åt min födelsedagslunch i Waikiki Beach.
Kvällen avslutade jag med att sitta och titta på en underbar solnedgång. Där jag för första gången i mitt liv fick se solen gå ner i havet utan minsta lilla moln ivägen.
Dock blev den allra sista blinken av solen lite skymd då en grupp människor stannade percis framför mig. Jag fick titta genom dem för att se det den sista strålen försvinna. Lite besviken men allt annat var så underbart att det inget gör.
För två år sedan hade jag ännu en magisk födelsedag.
Då var jag och åt på vikingarestaurangen Aifur i Stockholm.
Ibland står verkligen alla stjärnor rätt och det blev en helt underbar kväll. Att gå ut och äta ensam kan blir hur konstigt som helst men här blev det hur lyckat som helst.
Alla satt vid långbord och paret jag blev placerad vid på ett hörn var underbara. Vi hade så roligt hela kvällen. Vi var nästan sist att lämna restaurangen. Mycket också tack vare att restaurangchefen satt tillsammans med oss.
På grund av corona så hade de fått dra ner stort på sin personalsyrka och nu hjälpte han även till som servitör. Han kom tillbaka till oss flera gånger under kvällen till slut satte hans sig hos oss på den lediga platsen mitt emot mig och vi pratade och skrattade om precis allt.
Utöver det så var maten sanslöst god, köttetsmalt i munnen, och stämningen i källarrestaurangen underbar med en härlig herre som anmälde alla gäster med djup stämma.
Förra året firade jag min födelsedag med att gå på musikalen Tootsie där Robert Gustafsson var helt magisk som kvinna. Hela stämningen på musikalen ändrades när han kom ut på scenen iförd röd peruk och häftiga klänningar.
Jag var ganska så nyopererad i min häl, så jag hoppade runt på kryckor under mina två dagar i Stockholm. Men det stoppade mig inte från att äta underbart god frukost med rosa pannkakor och att gå på bio bland annat.
Jag spenderade en födelsedag i Köpenhamn med att gå på bio hela dagen.
Hann dock med att äta gott mellan två filmer. Men det blev inte den maten jag beställde. Den danske servitören och jag hade lite svårt att förstå varandra men den mat jag fick var god den också.
Stannade kvar över natt och såg totalt fem filmer på två dagar.
Sedan jag blev sjukpensionär har det nästan alltid blivit biobesök på min födelsedag. Antingen här hemma eller Stockholm. Helst åker jag bort på min dag men det är ju inte alltid som det passar.
Som när jag var nyhemkommen från Florida 2018. Kände inte alls för att åka bort tre dagar efter att vi kommit hem.
Men den födelsedagen höll på att sluta med förskräckelse. Jag skulle se tre filmer under dagen men när jag startade mobilen mellan film nummer två och tre så hade jag fått ett meddelande från storastorasyster att jag skulle ringa min svåger för pappa hade hamnat på sjukhus.
Han hade några få veckor tidigare fått veta att hade cancer och bara hade några få månader kvar att leva. Jag kände att han får inte inte gå bort på min födelsedag!
De hade fått köra honom till sjukhuset då han hade över 41 graders feber och var helt snurrig.
Mina svågrar kom och hämtade mig och körde mig till sjukhuset.
Mina svågrar kom och hämtade mig och körde mig till sjukhuset.
Pappa piggnade vid något och kämpade på ytterligare två veckor innan han till slut somnade in.
Tack o lov att han inte dog på min födelsedag. Det hade inte varit roligt att ha det minnet på egen dag.
I år får jag skjuta fram mitt födelsedagsfirande tills jag frisknar till.
Änglagård fortsätter fram till våren, så där är inte sista chansen gången och till hösten kommer den tillbaka igen.
Men det blir inte samma sak att fira på en annan dag än den egentliga födelsedagen. Men det blir inte alltid som man tänkt sig och då får jag göra det bästa av situationen och fira en annan dag.
Kommentera