Jag älskar Lena Furbergs otroligt vackra hästbilder.
Jag har gillat henne sedan barnsben då jag läste tidningen Min Häst. Där ritade hon strippar om hästen Mulle. Som jag gjort flera brodier av.
Om jag minns rätt så skickade hon en gång in ett brev med klagomål till Min Häst och förstärkte brevet med små teckningar på hästar.
Min Häst blev så förtjusta att de erbjöd henne jobb.
Som nästan är praxis numer när jag syr en bild med figurer på, så gör jag dem för sig och bakgrunden för sig.
Roligt att brodera men det göer också tavlan en lite fylligare bild. Jag kan också använda grövre väv till bakgrunden är jag har till figurerna.
För att göra manen lite finare sydde jag fast en garntråd efteråt. Pärlor och annat kom också på för att förstärka julkänslan.
Ramen är gjord av glasspinnar i olika storlekar som jag klistrat fast på väven.
Det förhöjde verkligen bilden!
Jag kan inte fatta att det bara blir roligare och roligare att brodera. Jag sitter i timmar varje kväll med nålen i nyporna.
Jag får ibland tvinga mig att sluta för att gå och lägga mig.
Jag borde ha tröttnat på det vid det här laget men icke. Borderar jag inte på några dagara så så får jag abstinens..
Att brodera passar av någon anledning mig till 100%!
Kommentera