Jag gav mig ut på promenad för att hitta linneor bortom grannbyn.
De är inte stora men så otroligt vackra. Det brukar finnas gott om dem längs med vägkanten någon kilometer bort från min älskade by.
När jag kom fram så tittade jag och tittade jag och jag kunde inga se. Det brukar vara svårt att upptäcka dem så jag gav inte upp. Sakta gick jag längs med vägkanten och efter ett par hundra meter fick jag äntligen syn på några stycken.
Det syntes på dem att det myckna regnandet härom dagen hade gått hårt åt dem. Många såg lite medtagna ut.
Som alltid när jag hittat några stycke får jag helt plötsligt syn på massor. Lite har och var fanns de i vägrenen. Ville så gärna få några bra kort på dem men de är så små att hade svårt att lyckas. Men fick till ett par stycken helt ok.
Det kom ett par cyeklister och susade förbi. Jag måste sett mycket rolig där jag satt på huk på vägkanten. En av dem undrade om jag hittat blåbär. Nej, linneor tjoade jag.
Nöjd gick jag hemåt. Jag hade lyckats med mitt uppdrag.
Några blommor som var lätta att se var den enorma mängden av fingerborgsblommor. De fanns i stor mängd när vandrade tillbaka. De var verkligen inte svåra att se. Vet inte om jag sett så många på ett och samma ställe förut. Tycks vara ett en sommar som passar dessa otroligt giftiga blommor bra. Vackra är de så det förslår.
Väl hemma kunde jag konstatera att jag hittat många vackra blommor längs med vägen. Inte bara linneor, även om jag blev lyckligast när jag såg dem.
 

Kommentera

Publiceras ej