Jag är verkligen ingen konstkännare. Speciellt när det kommer till modern konst. Men fick ändå en rolig stund på Moderna Museet. Stor specialutställning av Louise Bourgeois "I've been to hell and back." Det börjar redan utanför museet där hennes enorma Maman står uppställd. Ser ut som något från sci-fi-filmen War of the Worlds. Häftig värre.
Louise Bourgeois måste ha varit en mycket speciell människa, hennes konst är näst intill obeskrivlig. Rena konstigheter blandat med sevärda verk, dvs jag förstår vad det är.
På en vägg hängde tre små svarta tavlor med datum i vitt på. Det hade enligt förklaringen på lilla skylten bredvid, en väldigt djup mening. Men att bara titta på såg det otroligt tråkigt ut.
Men här finns ju också fina helt begripliga tavlor att titta på.
Det där med vad saker kostade var något som jag funderade mycket på. Som de gamla hopbundna skorna på ett fat, vilken prislapp hade de? Eller vad var betydelsen med dem? Det brukar vara något otroligt djupsinnigt men jag hittade ingen information.
Nu har jag äntligen fått se Monogram, geten med ett däck om magen. Ett av Moderna Museets mest kända konstverk eller om det kallas installation. Förra gången jag var här var den utlånad, enda gången den har varit det sedan 1950-talet, ouch. Men nu var den här. Den är så härligt knäpp att jag bara blir galet lycklig av att se den. Vacker är den inte, men härligt knäpp.
Det blev ett lyckat besök trots att jag egentligen inte bryr mig om modern konst. Men mycket var så knäppt att jag inte kunde låta bli att skratta. De hade flera monitorer med videokonst, de tittade jag inte på, för det är något jag absolut inte förstår mig på. Bara för udda, för knäppt.
De hade till och med konst inne på toaletten och inte bara vid handfaten utan även inne vid toalettstolarna!
Det där med vad som är konst är något jag funderar på när jag går från rum till rum i museet, också vad verken kostar. Tex presenningen som en japan kastat lite färg på, vad kostar den?
Eller postlådeskåpet, eller vad man nu kallar det, som var lite sönderskurit i ena kanten?
Eller det enorma plåtskåpet med en sida av glas. Var det en tom monter eller en installation?
På en vägg hängde tre små svarta tavlor med datum i vitt på. Det hade enligt förklaringen på lilla skylten bredvid, en väldigt djup mening. Men att bara titta på såg det otroligt tråkigt ut.
Men här finns ju också fina helt begripliga tavlor att titta på.
Och deras mer kända, om än kanske inte så vackra, tavlor av bland annat Salvador Dali.
Det där med vad saker kostade var något som jag funderade mycket på. Som de gamla hopbundna skorna på ett fat, vilken prislapp hade de? Eller vad var betydelsen med dem? Det brukar vara något otroligt djupsinnigt men jag hittade ingen information.
Nu har jag äntligen fått se Monogram, geten med ett däck om magen. Ett av Moderna Museets mest kända konstverk eller om det kallas installation. Förra gången jag var här var den utlånad, enda gången den har varit det sedan 1950-talet, ouch. Men nu var den här. Den är så härligt knäpp att jag bara blir galet lycklig av att se den. Vacker är den inte, men härligt knäpp.
Det blev ett lyckat besök trots att jag egentligen inte bryr mig om modern konst. Men mycket var så knäppt att jag inte kunde låta bli att skratta. De hade flera monitorer med videokonst, de tittade jag inte på, för det är något jag absolut inte förstår mig på. Bara för udda, för knäppt.
De hade till och med konst inne på toaletten och inte bara vid handfaten utan även inne vid toalettstolarna!
Trots eller på grund av alla knäppheter är det värt att göra ett besök på Moderna Museet i Stockholm. 120 kr i inträde, 100 kr om man är pensionär, som jag.
Kommentera