För det mesta vet jag varför jag är helt utmattad vissa dagar.
Jag har varit ute och rest, varit i stimmiga miljöer eller hållit på med saker som kräver stor koncentration.
Då är jag i regel utmattad dagen efter.
Men så ibland får jag dagar då jag är helt borta även om jag inte gjort så mycket dagarna innan.
Igår var en sådan dag.
Jag kände mig helt ok när jag gick upp. Inte sprittande glad och iver att sätta igång dagen, jag är ingen morgonmänniska, men utan större trötthet.
Men när jag ätit frukost så slog utmattningen till.
 
Jag kämpade på med att jobba med hembygdsföreningens och missionskyrkans sociala medier men när det var klart var det bara att gå och lägga sig igen.
Där blev jag liggande mest hela dagen.
Sov ibland och ibland låg jag i det där konstiga mellantinget, jag sover inte men jag är heller inte vaken.
 
Dagen försvann i ett enda töcken. Vaknade vid liv framåt sen eftermiddag och kände mig då lite bättre.
Det är så jobbigt när jag blir så utmattad. Men det är bara att anpassa sig och ta det när det kommer.
Det är inget jag kan göra något åt än att gå och lägga mig.
Ibland blir det så här när jag är ute och reser och då är det inte kul.
Jag kämpar på för att få uppleva så mycket som möjligt men eftersom jag får kämpa med att hålla mig uppe så är det inte som är mycket som är roligt.
Det är då jag försvinner in i biomörkret en stund. Svalt, mörkt och lugnt. Jag somnar inte men jag slappnar av och känner mig lite bättre efteråt.
 
Tack o lov hade jag i förrgår skrivit gårdagens blogginlägg. För annars hade det inte blivit mycket skrivet. Något kort om att jag mår dåligt men inget mer.
För skriva varje dag på bloggen måste jag!
 

Kommentera

Publiceras ej