
SKA NI GÅ PÅ LE MANS 66 SLUTA LÄS NU!
Det här är ingen regelrätt recension utan mer en beskrivning av känslan jag hade efter filmen.
Den handlar om när Ford på sextiotalet bestämde sig för att bygga racingbilar för att slå Ferrari i det franska tjugofyratimmarsloppet i Le Mans.

Den bygger ju på en sann historia och därför blir väl slutet också därefter. Men jag var inte beredd på det. Jag gillar inte att ta reda på för mycket om filmer utan vill komma in med ett blankt intryck. Men det hade nog varit bra om jag läst på lite i förväg om filmen. Hade inte blivit så överraskad då.
Man får till huvudsak följa Carroll Shelby, Matt Damon, förste amerikan att vinna Le Mans, bilförsäljare och bildesigner och Ken Miles, en helt fantastisk Christian Bale som är en helt galen förare och bilmekaniker. Ge han åtminstone en Oscarsnominering!

Filmen är mycket intressant och jag dras med i kampen för att hinna bygga en bil som kan slå Ferrari. Ken är hetlevrad förare som inte drar jämt med många men jag gillar honom skarpt. Så när filmen till slut kommer till tjugotimmarsloppet är jag rejält uppskruvad och väntar på den förlösande vinsten. Visst, Ford vinner en trippelseger men lyckas samtidigt förnedra Ken å det grövsta och jag blir alldeles förstörd. Ovanpå det så går han och dör i en olycka när han testkör en ny racerbil. Jag blev helt chockad. Vad var det för, ursäkta mitt språk, jävla slut?

Jag är sannerligen ingen person som behöver ha ett lyckligt slut på en film. Ibland blir filmen bättre om det inte är det. Men här var jag verkligen inte beredd. Det är ju direkt ovanligt att sådan här amerikanska filmer inte slutar åtminstone lite bra. Att han vunnit och sedan gått och dött i olyckan. Men den glädjen fick jag inte. Ångest efter filmens slut är bara förnamnet. Den satt i hela natten och jag hade svårt att sova. Jag vet inte ens om jag gillar filmen efter det slutet. Vilket är så otroligt synd eftersom allt i övrigt är så kanon. Men jag kanske skulle varit beredd då Fords ledning målas ut som större skurkar än antagonisten Enzo Ferrari. Vilket de också var.

Men filmen kommer säkert få flertalet Oscarsnomineringar. Christian Bale helt säkert och kanske även Matt Damon, fotot, klippningen, ljudet och jag skulle verkligen inte gråta om skinntorre Ray McKinnon fick en bästa manliga birollsnominering. Han är en sådan där skådespelare som har varit med överallt men man kan inte komma på i vilken film och inte vad han heter. Det som i USA kallas karaktärsskådespelare. Älskar honom här.

Kommentera