Kan man bli kär i ett garn? Jo, jag kan det!
Hittade ett stickgarn som jag bara var tvungen att köpa. Hade ingen aning om vad jag kunde använda det till då det inte direkt är brodergarn i all sin ojämnhet. Kunde bara inte låta bli att införliva det i min garnsamling.
Har haft en idé skvalpande i hjärnan om att sy Elsa Beskows Näckrosdrottning men inte fått till någon klar bild om hur den skulle bli. Hittade ansiktsbilden på näteto och ritade upp den på aidaväv för flera månader sedan. Sedan tog det tvär stopp.
Men med garnet inköpt började idéer dyka upp i huvudet. Så helt plötsligt fick jag en klar blid av hur den skulle se ut. Gjord på några få dagar. Går fort när jag inte behöver täcka hela väven. Den är gjord på finmaskig aidaväv.
Under fredagen och lördagen blev det många sena timmar då jag inte kunde låta bli att sy lite till.
Började sy vid fyratiden på eftermiddagen under lördagen och hann med att titta, nåja, två hockeymatcher och The Greatest Showman innan jag till slut var färdig.
Under söndagen har jag strukit på fliecelin, eller hur de nu stavas. Vilket inte var lätt då en del blommor var lite större. Det gick inte att få en platt yta. Jag ville heller inte att håret skulle bli tillplattat av strykningen. Det ska vara lite fluffigt.
Men till slut kände jag att jag lyckat så bra som det gick och jag fick erkänna den färdig. Måste erkänna att jag gillar den skarpt. Den blev väldigt bra. Vet bara inte var jag ska sätta upp den någonstans. Det börjar bli rätt fullt nu på väggarna eller ska jag säga överfullt.
 
 

Kommentera

Publiceras ej