I slutet av femtiotalet och början på sextiotalet kam fem filmer av Arne Matsson om Privatdetektiv Hillman. De bygger på böckerna med samma namn av Folke Mellvig.
Filmerna har åldrats riktigt bra. Visst finns det överdramatiska scener och rejält dramatiskt, yxigt skådespel, men det gör inget. Det liksom tillhör charmen med filmerna.
Det gjordes fem stycken, Damen i Svart, Mannekäng i Rött, Ryttare i Blått, Vita frun och Den Gula bilen.
De handlar om gifta paret John och Kajsa Hillman, deras klantige assistent Freddy och hans roliga flickvän Sonja och hur de löser olika mord.
Det är inte alltid lätt att klura ut vem som är mördaren och varför. Mest varför. Men det gör inget för jag har hela tiden roligt när jag tittar på dem. Många kända ansikten finns med i roll-listan. Hillmans spelas av Karl-Arne Holmsten och Anna-Lisa Ericsson. Sif Ruud och Anita Björk är med i flera filmer, Isa Quensel, Jan Malmsjö,och Tor Isedal är några som dyker upp här och var.
Det känns inte alltid som om det är Hillmans som löser fallen, de råkar bara vara där när mördaren avslöjas. Det är inte alltid att båda är med i alla filmerna. I Ryttaren i Blått åker John iväg till London för att hjälpa Scotland Yard med ett mordfall och i Den Gula Bilen är inte Kajsa med alls.
Tre är svart/vita och två i färg, konstigt nog är det nummer två och tre som är i färg. Det är härliga miljöer och detaljer. Flera av filmerna utspelar sig på stora slott. Ryttaren i Blått är handligen förlagd till Strömsholms Slott. I Mannekäng i Rött nästan dreglar jag över Stockholmsmiljöerna.
Vill man ha en stunds charmig underhållning så rekomenderar jag verkligen filmerna om Hillmans. Roliga, spännande, tyckte Damen i Svart var mycket obehöglig första gången jag såg den, underbara kläder och frisyrer, folk röker som bostbindare och känslorna är stora och dramatiska.
Kommentera