Ibland känns det som om jag får lite hjälp från ovan när jag går på stan och har för mycket tid över innan biobesöken.
Jag ogillar å det starkaste att gå i butiker när jag inte har något speciellt ärende. Att bara gå och titta på tex kläder när jag inte behöver några tråkar ut mig något enormt.
En gång när jag var utanför Asecs sände jag en tanke uppåt och frågade, snälla hitta något som fördriver tiden tills biobesöket.
Hann inte tänka tanken färdigt förrän en kvinna stoppade mig och frågade efter vägen till gynekologen.
Det slutade med att jag följde med henne hela vägen och fick ett mycket trevligt samtal.
Igår var det dags igen.
Önskade tidfördriv och då dök två mormonska grabbar upp framför mig.
De frågade givetvis om jag trodde på Gud och när jag svarade ja, blev det ett mycket trevligt samtal.
De ställde många bra och tänkvärda frågor.
Varför tror du på Gud? Hur kan du utveckla din tro?
Jag fick mycket att fundera på.
De berättade också hur det kom sig att de var och missionerade i Sverige, den ene var från Kalifornia och den andre från Utah.
Man lämnar in ansökan om att få missionera sedan väljer deras ledare ut vem som ska åka var.
De lär sig svenska i USA innan de åker. De pratade väldigt bra svenska även om den ene grabben fick kämpa lite för att få fram sitt budskap.
Jag berättade att jag besökt Salt Lake City, mormonernas huvudsäte, och att jag besökt alla femtio staterna. Då blev samtalet riktigt roligt och vi svävade iväg från deras reliogösa budskap men de kom strax tillbaka till det.
De välkomnade mig till deras kyrka på Torpa, har passerat det otaliga gånger med linje 3.
De undrade också om vi kunde gå och fika någon dag och diskutera vår tro.
Jag avböjde vänligt till båda men tackade för ett mycket trevligt samtal och tackade för mig.
Så hade en bra stund gått och jag kunde gå iväg till biografen i lagom tid.
Kommentera