Säg den glädje som varar!
Ok, den här glädjen har varat en bra bit över trettio men nu är det slut.
Sedan någon gång när biograferna ägdes av SF och jag inte var allt för gammal, så började SF med ett jättebra rabattkort.
Man köpte den för en summa, kommer inte ihåg hur mycket det kostade när det först började, och så kunde man sedan gå på fyra filmer för halva priset, måndag till torsdag och det var giltigt i tre månader.
I många år kostade det 65 kronor och för några år sedan höjdes det till 85 kr.
Då gjorde de reklam för det ett tag.
Men efter ett tag återgick de till att smyga med det.
Det fanns fortfarande att köpa men korten fick inte hänga väl synliga i kassan utan fanns bara att fråga efter för de som var insatta.
Det rabattkortet har gjort att det är åratal sedan jag betalade full pris för ett biobesök. Om jag räknar bort IMAX-biljetterna, de går inte att få till rabarterat pris ens med pensionärsrabatten.
Nu fick jag reda från personalen i Jönköping att kortet kommer att tas bort. Det är för få som köper det. Tacka sjutton för det när personalen inte får göra reklam för det!
Nu ska man istället satsa mer på Biopasset.
Biopasset började Filmstaden med för två år sedan.
Det kostar 149 kroch så får man 50 % rabatt på tio filmer. Haken är bara att du får inte själv välja vilka tio filmer. Det gör organisationen bakom Biopasset, vilket inte är Filmstaden.
Det en blandning av lite smalare filmer och några storfilmer.
Problemet är bland annat, jag har en rad klagomål, många av storfilmerna har Filmstaden gratis förhandsvisningar av för medlemmarna i Bioklubben. Filmstadens egen klubb där man får poäng för varje köp och när man kommit upp i rätt antal poäng kan man köpa biobiljetter och godis för poängen.
Många av filmerna som Biopasset har är filmer jag inte vill se. Jag gillar verkligen inte att de ska bestämma vad jag ska se!
Förra säsongen använde jag bara rabattkoden fyra gånger.
Någon missade jag att den fanns på Biopasset de andra fem såg jag på handsvisningar eller så ville jag inte se dem.
Jag uskattar en så kallad smal film, oftast från länder som inte talar engelska, lite då och då men det får inte bli för mycket.
Det kan vara helt fantastiska men de kan också vara obegripliga. Sådan där filmer som filmkritiker älskar men ingen annan förstår.
Jag föredrar storfilmerna. Jag vill bli underhållen när jag går på bio, inte komma ut helt förtvivlad, fylld med ångest och må sämre än när jag försvann in i biomörkret.
Jag kommer verkligen sakna Rabattkortet. Det har varit en så stor del av mitt biogående i många år.
Nu kommer jag att få förlita mig mer till pensionärsrabatten, som numera bara är 10%, 20% för ett par år sedan.
Jag försår att Filmstaden drar ner på sina rabatter, det går inte så bra för biografkedjorna numera, speciellt efter pandemins nedstängning.
Men bara för att det kommer att bli dyrare för mig att gå på bio så kommer jag inte sluta gå. Kanske hoppa över att gå så många gånger på en och samma film men sluta kommer jag inte att göra.
Då drar jag hellre ner på något annat i mitt liv.
För film är bäst på bio!
Minns fortfarande hur de första rabattkorten såg ut.
De var av papp och man rev av en liten bit, ca 1x1 cm, och gav personalen.
De var inte av bra kvalitet och det var lätt att de kvarvarande små bitarna trillade bort efter att man tagit bort ett par stycken.
Kommentera