Det finns saker som gör att jag verkligen vet att jag är i USA.
Deras tvättmaskiner tex. Man lägger i uppifrån och så rörs tvätten fram och tillbaka. Vissa maskiner kan man öppna när som under tvättcykeln.
En annan sak är deras toapapper.
Det är så tunt att det går att titta igenom och man behöver mer eller mindre halva rullen varje gång jag gör nummer två.
Det är helt världelöst.
Sedan har vi det där med gliporna i dörrarna på deras offentliga toaletter.
De är otroligt pryda i USA men inte när det gäller deras toadörrar. Gliporna är så stora att man kan titta in på den som sitter på toa.
Det är heller aldrig hela dörrar utan det är öppet nertill och upptill.
Ibland så mycket att man bara har en dörr som täcker från knäna upp till halsen när du sitter ner.
Jag tror aldrig att jag sett ett påslakan i USA.
Det är alltid bara ett överlakan och ovanpå det ett tjockt överkast.
Mitt hotell här Virginia Beach tar det en extra sväng. Det har två lverlakan! Ett var sin sida om täcket.
Det är helt värdelöst, jag bara snor in mig i dem då jag rör så mycket på mig under natten.
Dricksen gör mig helt knasig också. Den ska ges till varenda en som gör dig en tjänst, allt från servitrisen till taxichauffören och frisören.
Deras löner är så låga att de lever på dricksen. Men jag har inte råd att lägga en massa dricks hela tiden till allt och alla.
Häromkvällen fick serivitrisen växla en tjogodollar för att jag skulle kunna ge henne dricks. Hon blev inte glad över att jag "bara" gav henne tre dollar. Hon stampade iväg med sur min. Men så mycket service fick jag inte och så dyr var maten inte
att jag ville ge mer.
Det där med dricks kommer jag inte sakna när jag kommer hem, inte toapappret och de glipande toadörrarna heller.
Kommentera