När jag var ute och gick idag hittade jag vide längs med vägen.
Genast överflödades jag av minnen. Jag fick alltid en videbukett när jag fyllde år av mormor. Hon hade en buske i trädgården i Gransäng. Nästan hur kallt det än var när jag fyllde år i slutet av februari, inte långt bort nu, så hade hon med sig en bukett.
Jag var alltid så fascinerade av dessa små ulliga blommor. Kunde låta bli att känna på dem. 
Kunde låta bli att plocka med mig några kvistar så jag har några i en vas när jag fyller år. Då kan jag minnas lilla goa mormor.
 

Kommentera

Publiceras ej