Så har gräsklipparsäsongen tagit slut.
Det har inte varit den mest stressiga av somrar om man så säger. Trots att jag haft tre ställen att klippa på.
Torrt och eländigt krävdes ingen gräsklippning. Det var knappt jag vågade klippa i rädsla för att knivarna skulle skapa någon gnista och därmed brand.
När regnet väl kom tog det dock fart och gräsmattan blev knallgrön på endast några dagar. Men det växte inte så fort. Så jag behövde inte klippa mer en varannan vecka i alla fall.
Nu får det räcka för i år. Idag var det härligt och varmt men annars kan hösten betyda att jag få klä på mig massor för att inte frysa fast. Annat är det på sommaren när jag njuter i solen och sittande kan jobba på min solbränna iförd linne och shorts.
Vanligtvis brukar jag ha den galna hunden som sällskap när jag klipper hos grannen. Men han var hos syster idag. Så jag fick sitta där i min ensamhet fram och tillbaka och bara minnas hur rolig Eddie är. Hur han far upp och ner i vattnet. Hur jag hittar allt möjligt i gräsmattan som han grävt fram.
En gång i sommar låg det en sten som säkert vägde 2-3 kilo och lite lagom stor i omfång. Slängde i den för att han skulle hoppa i. Men under över alla under! Några varv senare låg samma sten i gräsmattan igen! Han hade hittat den i vattnet och släpat upp den igen. Jag fattar inte hur han kunde få grepp om den med tänderna. Hur han kunde hitta den igen. Då skickade jag i den igen längre ut och då såg jag den inte mer. Han är helt otrolig den goe hunden.
 

Kommentera

Publiceras ej