Efter att ha varit borta från byn tre dagar i rad, får jag äntligen vara hemma.
Det har blivit like mycket och idag har allt kommit ifatt mig. Kände mig halvt döende när jag vaknade, så som det alltid kändes mot slutet när jag fortfarande jobbade. Känns som om huvudet simmar och kroppen väger flera ton.
Hundpromenaden gick i slowmotion. Hasade mig upp till systers hus. Eddie kände av hur jag mådde och traskade i lagom takt lite framför mig. Det var bara på vägen hem som han inte lydde mig ett par gånger, annars var han lydigheten själv. Det blev bara en kort promenad runt ladugården med Abbe, innan jag i sakta mak vandrade hemåt igen. Sedan fikade jag innan jag avled i soffan en stund.
Men det gjorde inget. Idag har jag en göra-inget-dag. Bara skrota runt och inget vettigt göra. Glo på datorn, pyssla med katten och hasa runt lägenheten. 
Riktigt skönt att ha en slöardag ibland.
 

Kommentera

Publiceras ej