För det mesta bubblar det fullt med bilder som jag vill brodera i huvudet.
De susar runt så mycket i hjärnan att jag kan ha svårt att få en klar bild av något. Det är som en storm blåser runt i min kreativa del av hjärnan. Jag ser fragment av en bild här och där. Inte så klart att jag riktigt kan utgöra vad det är. Men så stannar en bild eller två upp och helt plötsligt blir allt kristallklart och jag vill börja sy på bilden direkt.
Så är det för det mesta. Inspirationen flödar. Men så har jag också stunder av stiltje. När det inte finns minsta bild i mitt inre. Då det bara känns mörkt och tomt. Då jag letar förtvivlat efter minsta lilla inspiration. Ibland försöker jag tvinga fram en bild men det blir sällan bra. Jag måste känna 100% för broderiet jag ska göra.
Just nu har jag hamnt i total stiltje, öken kan jag nästan säga. Inte minsta fragment av en bild finns. Jag har dessutom kört fast totalt med bilden av mamma. Har nästan ångest för att fortsätta med den.Vill ju att den ska bli så lik som möjligt. Det känns som om det är det som stoppar mig från att sy på den för tillfället. Den får ligga till sig lite. Förr eller senare kommer den att bli klar. Hoppas bara inte det tar år innan det inträffar. För jag vet att när jag väl kommer att sätta mig med den så kommer den att bli färdig fort. Den är inte stor ungefär A5 storlek.
Men vad ska jag sy under tiden? Vet inte vad jag skulle göra med mig på kvällarna om jag inte hade något broderi att sy på. Bara sitta rätt upp och ner och titta på en film eller två skulle göra mig tokig!
Det är bara i mörkret på biografen som jag kan lägga totalt fokus på en film. Hemmma går det inte alls. Då måste jag ha något för händerna.
Snälla inspiration vakna! Jag vill komma på något att sy!
Kommentera