Ibland känner jag för att annonsera efter en resekompanjon.
Kan inte alltid förlita mig på att mina syskonbarn och kompisar kan/vill följa med mig ut och resa jämt och ständigt. Hitta någon som älskar att köra och spendera tid i bilen och som inte behöver ha fasta planer. Som inte behöver stå och titta på saker i evigheter. Som har en otrolig nyfikenhet vad som döljer sig bakom nästa krök.
Det svåra med det är att hitta rätt person. Det måste funka mellan oss mestadels av tiden. Att behöva sitta tätt ihop i en bil när det är ansträngt eller ännu värre osams är otroligt jobbigt. Under en road trip är man ju mer eller mindre limmad ihop hela tiden. Det kan förstöra en hel resa om man inte fungerar ihop.
Behöver inte vara USA, men jag älskar att vara ute på road trip där. Finns så otroligt mycket att se och göra. Älskar att forsa fram på deras raka vägar. Så känner jag mig trygg där också. Min MS gör att jag inte klara allt för mycket stress, som det kan bli i nya miljöer. Speciellt om jag reser ensam eller måste ha ansvaret för allt.
Så länge jag orkar, kommer jag att resa. Det vill jag bara inte ge upp. En systerdotter och jag funderar på att åka på safari i Afrika och har hämtat hem en massa resebroschyrer. Fyllda med resor till jordens alla hörn. Men att åka på gruppresor är inget som tilltalar mig och så måste jag hela tiden betala singelrumstillägg. Skulle vara om jag verkligen ville besöka en särskild plats. Bussresor är heller inget alternativ. Att sitta tätt, tätt tillsammans i buss dag ut och dag in, är heller inget jag favoriserar.
Jag gillar att resa efter eget huvud och ta dagen som den kommer. Inte behöva planera allt in i minsta detalj. Bara ha platser som jag vill besöka men inte bli förtvivlad om reseplaner skulle ändras pga väder och dyligt. Då kanske man hamnar någon annanstas med roliga saker.
Resa är livet!
Resekompanjon,
Road trip,
Kommentera