Austtaliensk dramady med Kate Winslet, Liam Hemsworth, Judy Davis och Hugo Weaving. Gjord efter boken med samma namn av Rosalie Ham.
Den utspelar sig i början på 50-talet och handlar om Tilly (Winslet) som kommer tillbaka till sin hemby 25 år efter att de tvingat henne att lämna den. Hon vill veta om hon mördat någon. Hennes hemkomst river upp många gamla minnen och snart är hela byn i uppror. Många känslor börjar svalla, goda som onda.
Det enda jag visste om filmen innan jag såg den, var att Kate Winslet var med. Den blev en underbar överraskning. Så fantastiskt absurt rolig. Mitt i det tragiska är det hysteriskt gapskattroligt och skratten kommer från hjärtat. Inga mesiga småfniss, utan rakt ut ända nere från magen. Längesedan jag skrattade så hjärtlig. Att den är australiensk märkt, hade varit helt annorlunda om den varit amerikansk.
Här finns galet roliga karaktärer men också djupt tragiska. Det är absolut ingen flamsig komedi. Det komiska blandas med djup sorg. Mycket som sopats under mattan genom åren kommer fram i det öppna, på gott och ont.
Tilly har utbildat sig till kläddesigner i Paris och syr fantastiska kreationer till kvinnorna i byn. Fullkomligt dreglar över vissa av klänningarna. Vill ha!
Här finns också en gullig kärlekssaga. Liam är kanon som byns hunk. Men här kommer mitt enda klagomål på filmen. Han och Kate ska vara i ungefär samma ålder, men i verkligheten skiljer det femton år på dem och det syns. De har verkligen inte försökt dölja Kates rynkor. Liams skägg gör att han ser lite äldre ut men inte tillräckligt. Men vem tänker på det när han tar av sig skjortan! Skådespelarna är fantastiska. Judy Davis som Kates alkoholiserade mamma är helt underbar och Hugo Weavings polis, drar ner många härliga skratt.
Oh, vad jag vill se den igen. Få skratta hjärtligt, dregla över de vansinnigt snygga klänningarna och Liams bara bringa. Få skratta och gråta och känna med alla i byn. Detta var en förhansvisning, den har premiär 3 juni.
Kommentera