Kände för att hitta på något på min födelsedag så jag tog tåget upp till Stockholm.
Fick åka med min kära syster till stationen i Nässjö för avgång 7.04. X2000-tåg som snabbt for iväg mot den stora staden. Men i Stockholm Södra blev det stopp pga av signalfel. Vi fick sitta i tågkö men blev inte speciellt försenade till trots. Jag handarbetade hel vägen upp. Njöt av medhavd kola. Det var ju trots allt min födelsedag ;D
Soluppgång över Ralången.

Väl i Stockholm åkte jag tunnelbana till Slussen för att därifrån gå bort till Fotografiska Museet vid Sdöderkajen.
De visade tre olika fotografers verk.
Den föste var Anton Corbijn fotoar kändisar på lite annorlunda vis. Snyggste fotot var på George Clooney, givetvis, eller om det bara för att det var det enda färgfotot i alla tre utställningarna.
På andra våningen visade de först verk av Aitor Ortiz. Han har specialicerat sig på att fota byggnader men inte hus i största allmänhet utan en betongvägg där, stålkonstruktioner där. En det var mycket läckra men jag blev lite yr då belysningen var nästan bara koncetrerad på fotografierna. Svartvita tavlor mot gråa väggar och svart golv. Det blev lite för mycket gråskala för huvudet att sortera.
Längst in på övervåningen visade de norska Margaret M. de Lange.
Hennes foton gillade jag inte alls. Visst de var tagna för att beröra men jag blev mest bara äcklad. Bilder på nakna kroppar, misshandlade kroppar, människor i total missär. Jag har inget emot fotografier på nakna människor men de här fotografierna var så fula. Närbilder på underliv där man såg märkena på kroppen efter kläder, ensamma människor som haft, skulle ha eller hade sex. Nej, här gick jag snabbt ifrån.

Hela besöket kändes lite jaha. De skryter med att de har en av världens största samling fotografier. Men det var inget man fick någon känsla av. De tre utställarna hade inte speciellt många bilder att visa. Tyvärr.
110 kr kändes förmycket.

Nej, tacka då Dansmuseet strax intill UD. Här fanns massor av vackra gamla dräkter från olika dansföreställningar och från olika delar av världen. Allt inrett i en gammal banklokal och det bästa av allt. Det var gratis!
De har tillfälliga utställninga nere i bankvalven men dem får man betala för så det skippade jag.


Eftersom jag firade min födelsedag bestämde jag mig för att äta sushi till middag.
Restaurangen som ligger på Drottninggatan serverar lunchbuffé för 95 kr.
De serverar kinesisk, japansk och thaimat.
Jag håller mig till sushibordet. Du får äta hur mycket du vill så det blev nästan 20 stycken bitar :D


Shoppade lite, letade garnaffär bland annat. Vet inte varför jag försöker för inget slår Lerdalaboden i Jönköping.
Hamnade lite fel. Klev av vid Odenplan men affären låg vid St Eriksplan. Så jag fick en lagom lång promenad i det vackra vädret.
Ännu mera fel blev det när jag skulle åka tunnelbana till Medborgarplatsen för biobesök. Klev på åt fel håll och hamnade i Alvik. Men det löste sig för här börjar/slutar Tvärbanan. Så jag sneddade tvärsöver med det som är mer spårvagn än tunnelbana till Gullmarsplan och bytte till Gröna linjen mot Medborgarplatsen.

Hade bestämt mig för att se Spielbergs War Horse som hade premiär på min födelsedag.
Den var nästan 2,5 timme lång men gick otroligt snabbt.
Hästen Joey var helt underbar. Så otroligt utrycksfull. Han behövde inte prata för att jag skulle fatta vad han menade. Filmen är mycket rörande och emellanåt mycket grym. Scenerna från första världskrigets hemska skyttegravar och ingemansland är otroligt välgjorda.
Scenen där en engelsman och en tysk klipper loss stackars Joey som trasslat in sig i taggtråd är både rörande och rolig.
Men hela filmen får mig att känna att som att det ibland inte var tillräckligt mycket känslor och ibland för lite.
Det hade gärna fått vara lite grymmare, lite mer snyftigare och ibland mindre gråtmilt.
Udda känsla. Men skådespelet var bra både från folk och fä.
Så helhetsintrycket var att den var värd varenda krona!


Efter filmen hade jag dryga timmen kvar till hemresa.
Shoppade lite födelsedagspresenter till mig själv.
En sanslöst söt liten stekpanna, endast 10 cm bred och en gräddsprits med sju stycken olika munstycken på Åhléns.
Grattis till mig!
Tåget hem var det Veolia som ansvarade för och jag undrar vilket museum de hade hittat tåget på?
Missförstå mig rätt. Det var gammalt men otroligt välskött.
Träpanel på väggarna, rent, alla, skyltar var blankpolerad metall med lättläst text. Sätena var givetvis nyare men inte så höga utan att du kunde titta på dina medpassagerare utan problem.
Det enda negativa var att det lät förskräckligt i kurvorna.
Men jag kom hem i tid utan minsta problem.
I Nässjö väntade syster för att köra hem mig.
Förutom att höger skulderblad och arm ställde till det lite för mig då hade jag en allmänt trevlig dag.

Kommentera

Publiceras ej